Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min första resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intog främsta platsen. Den förlusten kom hon aldrig riktigt
över. – Hon var djupt gudfruktig och därjämte förvånande
väl bevandrad i de klassiska författarnes verk. Sofokles var
hennes älsklingsskald. Mycket anspråkslös och snarare
tystlåten kunde hon bli eld och lågor, om talet föll på någon
konstnärlig eller litterär personlighet, som fyllde henne med
intensivt intresse. Och detta ända till hennes sista tid.
Hon var änka och åttiotre år, då min man och jag
besökte henne på vår bröllopsresa. Fastän hon led av en
plågsam sjukdom, höll hon sig uppe, lugn och rak, och hon
hade lagt fram en del konstböcker och biografier över
Michelangelo, som hon önskade diskutera med min man.
Michelangelo var hennes konstnärliga ideal, fastän hon aldrig sett
ett enda av hans arbeten i verkligheten. – Den enda
utländska resa hon företagit var till Dresden, där familjen bodde
ett år, medan morfar kopierade Rafaels Sixtinska madonna
för en rik dansk professors räkning. För övrigt förflöt hennes
åttioåttaåriga liv i Köpenhamn. Där skötte hon sitt hem
exemplariskt eller satt och sydde – mest såg jag henne
sprätta på och ändra gamla klädningar. Klädpengarna voro
kanske litet sparsamt tillmätta. Morfars svaghet för
konstnärliga möbler, antikt silver och gott vin i vinkällaren måste
först tillgodoses. Mormors enformigt framlevda liv märktes
alldeles inte i hennes samtal. Tvärtom. Det verkade, som
om hon rest över hela världen och sett allt hon talade om.
Hennes själ levde med i allt som var stort, både i det
närvarande och det förflutna. I all sin spartanska stränghet och
stolthet gjorde hon intryck av något rörande; – en
resignation, som bar huvudet högt – en eldsjäl, som brann
ensam och i tystnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
