Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Islandsbron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på trottoaren på alla fyra, iklädd sin vördade faders
doktorshatt. Han gick på det sättet bort till takrännan, som rann
ymnigt efter ett regn, och började dricka. »Jag är en
arabisk häst!» förklarade han belåtet.
En av de mera milda och lågmälda herrar, som umgicks
hos föräldrarna, var professor Häggström, professor i latin.
Liten och tjock, rund och röd i ansiktet som en eidamerost,
men innerligt välvillig och älskvärd. Företrädesvis minns jag
honom, skjutande ett kuvert över julbordet till mig. Det
innehöll hundra kronor. Han var min gudfar, och det var
hans julgåva. De utgjorde längre fram, samlade,
grundplåten till min första utländska resa.
En annan »farbror», som vi redan då, i tidernas gryning,
funno mycket gammal, men som ännu lever, och som vi barn
älskade, var Adolf Hillman, sedermera spansk konsul och
översättare av en hel del spansk litteratur. Han var bjuden
till oss på julafton, och han kom alltid lastad med massor
av »roliga böcker». Honom har jag att tacka för min allra
första kännedom om god ungdomslitteratur. Louisa M.
Alcotts: »Unga kvinnor», »Polly» m. fl., likaså »Barnen i Nya
skogen» och andra skatter. De kommo förseglade som
julpaket, och några av dem existera ännu i min ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
