Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pensionsliv och atelierarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Inte? Och ni, som själva bo i jordkulor!»
Då jag bestämt förnekade, att vi hade för vana att leka
vildar, fortfor hon energiskt, nästan ironiskt:
»Ni har kanske inte heller björnar promerande på
gatorna?»
»Nej!» invände jag eftertryckligt och betydligt indignerad.
»Det ha vi verkligen inte!» Den dagen uppgav hon mig
som omöjlig. Jag hade uppgivit henne redan förut.
Men så äntligen fick jag, med hjälp av mina franska
vänner, anmodan att söka en mycket beundrad
blomstermålare, Albert Aublet. Han bodde nästan ute i Neuilly, vid
Boulevard Bineau 75, där han tillsammans med sin mor ägde
en villa i en liten vacker trädgård. Den ateljé jag blev
införd i, och som var hans privata arbetsrum, har han
förevigat på en av sina tavlor, och Carl G. Laurin har återgivit
den i »Konsthistorisk Bilderbok» (sid. 117), som speciellt
karakteristisk för tiden. Massenet, den kände kompositören,
sitter vid flygeln, omgiven av några 80-tals skönheter i vida
klädningar och håret uppsatt à la Odette. En av dem står
vid pianot och sjunger till Massenets ackompagnemang. Uppe
på galleriet ser man Aublet själv stå och betrakta gruppen
vid pianot. Interiören är den varmt färgade, litet för
övermöblerade och kvava, som utmärkte 80-talet, och man
förvånar sig nästan över, att en konstnär kunde hämta verkligt
friska inspirationer i en sådan omgivning.
Aublet själv visade sig vara en ovanligt fin och sympatisk
man med ett vackert och uttrycksfullt ansikte – riktigt en
fransman av bästa sorten, och han tog emot mig så
naturligt älskvärt, att man kände sig väl till mods. Jag blev också
presenterad för hans mor, en rar gammal dam, som fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
