- Project Runeberg -  Carl XV som enskild man, konung och konstnär /
14

(1891) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 UPPFOSTRAN. samt norrmannen Aubert, alt medan de stodo under ledning af grefve Henning Hamilton som guvernör. De intryck, prins Carl erhöll genom dessa sina lärare, voro af ganska olikartad beskaffenhet; djupast och varmast invärkade utan tvifvel Carlson på hans sinne, och denne äger säkert förtjänsten af att hafva ingifvit prinsen det varma intresse för historia, som alltid följde honom, och därtill att hafva väckt hans lefvande kärlek till alt fosterländskt. Hvad invärkan han rönte af »magister» Boströms lärdom är väl däremot ej så lätt att säga, enär prins Carl aldrig var synnerligt filosofiskt anlagd och säkert ej intresserade sig stoit för det mera abstrakta vetandet. Att han dock lärde något af denne sin lärare framgår af följande lilla lustiga episod. En dag kom prins Carl in till sin mor, kronprinsessan, slog sig helt ogeneradt ned i den dyrbara sidenklädda soffan och lade fötterna upp i densamma. På moderns tillrättavisning invände han: »Ja, men så gör magister Boström», hvarvid kronprinsessan efter ett ögonblicks tystnad yttrade: »När du blir så lärd som magister Boström, kan du få göra så med, men inte förr». Att hans norske lärare däremot intryckte outplånliga märken i hans karaktär, har blifvit oss från fullt tillförlitligt håll försäkradt; därom skall han själf mången gång och med smärta hafva yttrat sig till sina närmaste vänner, ty vid mognare år, då han kunde öfverblicka sitt lif, kände han, att den grundsats, denne lärare hos honom inpräglat, skadat hans utveckling och infört honom på en afväg. Den spartanska, med stryk inlärda principen lydde enligt kung Carls egna ord så: »alt är tillåtet; intet är i sig själft dåligt — utan för så vidt man låter ertappa sig». — »På detta sätt lärde jag mig ljuga», yttrade han mer än en gång vid äldre år härom. Många skildringar, för väl bekanta för att här upprepas, finnas om, huru den lille prins Carl till sin bäste lekkamrat hade sin farfar, och hur det för dem endast fans en lek, den att »leka soldat», liksom ock om det enkla, nästan borgerliga lif, d. v. kronprinsfamiljen förde, hvari sålunda deras barn fingo uppväxa. Det är egentligen efter prins Carls vistande vid universi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free