Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 UPPFOSTRAN.
samt norrmannen Aubert, alt medan de stodo under ledning af
grefve Henning Hamilton som guvernör.
De intryck, prins Carl erhöll genom dessa sina lärare,
voro af ganska olikartad beskaffenhet; djupast och varmast
invärkade utan tvifvel Carlson på hans sinne, och denne äger
säkert förtjänsten af att hafva ingifvit prinsen det varma
intresse för historia, som alltid följde honom, och därtill att
hafva väckt hans lefvande kärlek till alt fosterländskt. Hvad
invärkan han rönte af »magister» Boströms lärdom är väl
däremot ej så lätt att säga, enär prins Carl aldrig var
synnerligt filosofiskt anlagd och säkert ej intresserade sig stoit för
det mera abstrakta vetandet.
Att han dock lärde något af denne sin lärare framgår af
följande lilla lustiga episod. En dag kom prins Carl in till
sin mor, kronprinsessan, slog sig helt ogeneradt ned i den
dyrbara sidenklädda soffan och lade fötterna upp i densamma.
På moderns tillrättavisning invände han: »Ja, men så gör
magister Boström», hvarvid kronprinsessan efter ett ögonblicks
tystnad yttrade: »När du blir så lärd som magister Boström,
kan du få göra så med, men inte förr».
Att hans norske lärare däremot intryckte outplånliga
märken i hans karaktär, har blifvit oss från fullt tillförlitligt
håll försäkradt; därom skall han själf mången gång och med
smärta hafva yttrat sig till sina närmaste vänner, ty vid
mognare år, då han kunde öfverblicka sitt lif, kände han, att den
grundsats, denne lärare hos honom inpräglat, skadat hans
utveckling och infört honom på en afväg. Den spartanska, med
stryk inlärda principen lydde enligt kung Carls egna ord så:
»alt är tillåtet; intet är i sig själft dåligt — utan för så vidt
man låter ertappa sig». — »På detta sätt lärde jag mig ljuga»,
yttrade han mer än en gång vid äldre år härom.
Många skildringar, för väl bekanta för att här upprepas,
finnas om, huru den lille prins Carl till sin bäste lekkamrat
hade sin farfar, och hur det för dem endast fans en lek, den
att »leka soldat», liksom ock om det enkla, nästan borgerliga
lif, d. v. kronprinsfamiljen förde, hvari sålunda deras barn
fingo uppväxa.
Det är egentligen efter prins Carls vistande vid universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0022.html