VISTANDE VID UNIVERSITETET. 15 tetet, som en kraftigare utveckling, en mera bestämd riktning visar sig uti hans anlag, hans karaktär. Universitetstiden var för Sverges blifvande konung på fullt allvar den »invigningstid», hvilken den gamle Geijer i den första af sina märkliga »tre föreläsningar» så varmt välsignar. Han emottog under denna tid varaktiga intryck, hans själslif erhöll en väckelse, som fick varaktiga följder; alla de känslor, som tillhöra ynglingaåren, stormade in på honom, men ingen synes hafva varit så stark som entusiasmen för alt svenskt, för Norden, för vänskap, trofasthet, med ett ord för alla de ideal, för hvilka de unga bruka svärma, innan de börja lefva sig in uti hvad det vill säga att förvärkliga desamma. / Den 10 oktober 1844, strax efter konung OÖscars kröning, afreste de båda äldsta prinsarne till Upsala för att studera, åtföljda dit af kammarherren grefve Hamilton, »magister» Carlson samt löjtnant Eketrä. Prins Carl hade just då för första gången varit med om en ceremoni, hvilken sedan under hans regering råkade förekomma så ofta, att det väckte opposition och klander i vida kretsar; han hade nämligen förrättat ceremonien vid sin blifvande lärares, professor Geijers dubbning till kommendör af nordstjärnan. Ett egendomligt förhållande mellan lärjunge och lärare. . Det är ej mycket, man i tryckta källor finner om prins Carls universitetslif. De båda bröderna bebodde en helt enkel våning utåt en liten bakgata; de umgingos förtroligt med flera studenter och hade regelbundet soaréer hemma hos sig i »Prinsgränd». Professor J. H. Schröder yttrar vid ett tillfälle om de båda prinsarne, att 2de trifvas här särdeles väl och äro ytterst lärgiriga och noga om sin tids begagnande och således — — ungdomen en föresyn, som ej många länders regentfamiljer kunna uppvisa. Med detta uttalande öfverensstämmer ett annat, som vi mottagit af en man, vid hvilken särskildt prins Carl under sin universitetstid mycket fäste sig: »Prinsarne voro riktigt ett par snälla, flitiga studenter , exemplariska i alla hänseenden. En annan samtida från Upsala kallar prins Carl rättfram, manlig och duktig», prins Gustaf »lekande, glad och