22 FÖREDRAGSANTECKNINGAR. flexion. Ej ett ord står däremot att finna om de »svenska klassiker», Dahlgren, Stagnelius m. fl., hvilkas lyriskt svärmiska vemod i kung Carls ungdom så starkt anslog honom, att deras dikter omedvetet inpräglades i hans hågkomst och så lifligt ingingo i hans känslor och stämningar, att han ej längre förmådde skilja på sina egna och deras poetiska ingifvelser. Den största mödan tyckes prins Carl dock hafva nedlagt på sina anteckningar i juridik; dessa äro de mest utförliga; de äro ock till en början mycket sirligt skrifna med hård penna och petig stil; men man ser, att tålamodet till slut trutit — skrifvandet har gått undan med fart; här och där förekomma stora raska öfverstrykningar, och då man vänder bokens blad, rasslar den ännu kvarsittande sanden med ett sällsamt ljud utför sidan — det förefaller en, som om man vändt ett timglas. Synnerligt utförligt och mycket omsorgsfullt skrifven är äfven en »kort framställning af svenska regeringssättets historia»; i denna tyckes han särskildt hafva velat lägga sig på minnet, hurusom det regeringssätt alltid visat sig mest passande för Sverge, »hvarigenom makten varit fördelad mellan konung och ständer ...» Och han utvecklar utförligt olyckan af öfverdrift vare sig åt det ena eller andra hållet. Om dessa reflexioner äro direkta utdrag af åhörda föreläsningar eller härleda sig från andra studier, kunna vi ej afgöra. Troligast är, att dessa prins Carls tankar äro ett eko af Geijers. Utom all fråga är det således, att prins Carl värkligen med både allvar och intresse arbetade under den tid, han var i Upsala, och till och med där lade den grund, på hvilken Sverges blifvande »mest konstitutionelle konung» intog e en så stark, orubblig position. Han fattade emellertid en varm tillgifvenhet för universitetet och Upsala, och denna bibehöll han alltid; han var därför aldrig vän till det vid denna tid uppkomna förslaget om universitetets flyttning till Stockholm. Det var just nu — 1844 — tanken härpå vaknade därigenom, att tal uppstod om inrättandet af en »estetisk profession» i hufvudstaden, ehuru denna sak