KUNG CARL OCH DE NORSKA SOLDATERNA. 137 Och fräån lägret på Stördalshalsen sades det, att han med sitt behagliga väsen och sin stora vänlighet vunnit allas hjärtan: »Han skonade sig icke själf från strapatser och ansträngningar, och den mödosamma fälttjänsten föll sig därigenom fven lätt för soldaterna!» Vackert och sant hette det därför i Norge, då han var död!: Soldaten elsked ham og han Soldaten, De delte Dagens Byrde mangen gang; Når Messen samlades, var han Kamraten, Der gjærne lytted til en munter Sang. Da spilled Lunet, Vittighed blev synget I Kredsen ud og löste snevre Bånd, Og mangen Gråskjæg fölte sig forynget, När Kongen til Godnat böd ham sin Hånd. 1 Sorgekantaten vid Christiania universitets sorgefest öfver Carl XV.