Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLOTTET BÄCKASKOG. 171
hasselhäckar. Bakom dessa lågo de stora frukt- och
köksträdgårdarne, den senare med det förut omtalade sparrisfältet;
i den förra lät han plantera en mängd ädla fruktslag och
andra främmande trädsorter, som villigt slogo rot i Skånes
mark.
Väster om borgen lät han uppföra ett orangerihus, hvars
like man, åtminstone i Sydsverge, ännu ej skådat. Det höga
glasfönstertaket hvilade på en takstol, som uppbars af två
rader »smärta kolonner»; huset hade gaflar i öster och väster,
och då båda gafveldörrarne öppnades, hade man utsikt åt både
Ifö- och Oppmannasjön. Fyldt af palmer, ädla växter och
små plaskande fontäner, var orangeriet en mycket omtyckt
tillflyktsort för den kungliga familjen; supé intogs också ofta
härstädes, sedan middagen serverats i den stora, svala
almbersån i parken nära sjön.
Parken genomskars af en kanal, öfver hvilken funnos
hvälfda småbryggor, och hvilken, i det den sammanband de
båda sjöarne, gick under den stora slottsbyggnaden genom ett
hvalf och passerade först ladugården och sedan logen, där den
dref ett tröskvärk. I parkens ena utkant dref den äfven en
vattenkvarn, hvars hjul, dolda af de omgifvande trädens
lummiga, nedhängande grenar, lifvade hela näjden med sitt idogt
bullrande ljud.
I denna kanal fanns också Bäckaskogs berömda ålfiske:
helt nära kvarnen var ålkistan, äfven den nästan dold af den
yppiga grönskan; här kunde man, enligt gamla skildringar,
fordom hvarje morgon fånga 10—13 lisp. ål; t. o. m. Linne
omtalar ålkistan vid Bäckaskog. Det tillhörde kung Carls
nöjen, särskildt då kung Fredrik gästade slottet, att själt i
och för den stundande frukosten vittja ålkistan. Öfta följde då
drottningen med, och det höga paret var i lika grad
intresseradt af att se på de slingrande ålarne i deras trånga fängelse.
Helt nära, inne i parken hade kungen sin kägelbana; tätt
intill denna bjöd en berså, danad af de ned till marken
nående grenarne af en stor tät hängask, åt de spelande hvila
och svalka — samt sannolikt äfven förfriskningar
Vi kunna ej låta bli att i sammanhang härmed omnämna
den andra kägelbana, som kung Carl lät uppföra på Bäcka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0179.html