Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 SLOTTET BÄCKASKOG.
själfva stallbyggnaden. Kring borggården växa höga, yfviga
almar, under hvilka står en rad af små kanoner, som
anskaffades i och för Fredrik VII:s besök här 1863.
Den borggården omgifvande byggnadskomplexen är
sammansatt af en hel mängd mer eller mindre klosterlika
byggnader och trappformiga torn från allra äldsta intill senare
tider. Den ena sidan upptages uteslutande af stallar, af hvilka
den sista byggdes 1872 och fullbordades strax före den tid,
kung Carl döende återkom från Aachen till Malmö. Ännu i
dag talar folket på gården med en beklagande hufvudskakning
om, att »han aldrig fick se, hur vackert hans nya stall var —
men hade han ej varit så sjuk då han kom till Malmö, så
nog hade han kommit hit den hösten, och hade han bara väl
kommit hit, så hade han nog också blifvit bättre, för här var
han alltid frisk och glad», lyder vanligen det troskyldiga
tillägget. Att han lifligt önskat återse sitt skånska slott, framgår
af hans sista yttrande till intendent Ekstrand, då denne
sommaren 1872 på Ulriksdal tog farväl af sin kunglige herre.
»Min tid blir inte lång, men nog ville jag bra gärna än
en gång i lifvet återse mitt kära Bäckaskog.»
Inne i parken, väster om gården ligga flera smärre hus,
trädgårdsmästarens bostad, det förut omtalade mäjeriet m. fl.
byggnader.
Om trädgården bar kung Carl stor omsorg; den blef
också den erkändt vackraste anläggning i det trädgårdsodlande
Skåne. Täta vildvinsrankor betäckte helt och hållet
slottsmurarne och slingrade sig uppför de bjärtröda tegeltaken;
framför sofforna längs hufvudfacaden var en rik
blomsteranläggning med sammetsgröna gräsplaner; af dessa
anläggningar var kung Carl i allmänhet särdeles road, och han
tyckte mycket om vackra gräsplaner; han blef ganska
misslynt, då dessa någon gång ej voro fullt lyckade, och
tillhöll alltid trädgårdsmästaren att så gräsfröet tidigt på våren,
medan marken var fuktig. Af blommor var han stor vän,
särskildt af penséer, rosor och fuksior, som han alltid önskade
se i rabatterna; gula blommor tålde han däremot ej; man såg
honom merendels med en liten fuksiakvist i knapphålet.
Blomsterträdgården begränsades vid sidorna af höga almalléer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0178.html