170 SLOTTET BÄCKASKOG. själfva stallbyggnaden. Kring borggården växa höga, yfviga almar, under hvilka står en rad af små kanoner, som anskaffades i och för Fredrik VII:s besök här 1863. Den borggården omgifvande byggnadskomplexen är sammansatt af en hel mängd mer eller mindre klosterlika byggnader och trappformiga torn från allra äldsta intill senare tider. Den ena sidan upptages uteslutande af stallar, af hvilka den sista byggdes 1872 och fullbordades strax före den tid, kung Carl döende återkom från Aachen till Malmö. Ännu i dag talar folket på gården med en beklagande hufvudskakning om, att »han aldrig fick se, hur vackert hans nya stall var — men hade han ej varit så sjuk då han kom till Malmö, så nog hade han kommit hit den hösten, och hade han bara väl kommit hit, så hade han nog också blifvit bättre, för här var han alltid frisk och glad», lyder vanligen det troskyldiga tillägget. Att han lifligt önskat återse sitt skånska slott, framgår af hans sista yttrande till intendent Ekstrand, då denne sommaren 1872 på Ulriksdal tog farväl af sin kunglige herre. »Min tid blir inte lång, men nog ville jag bra gärna än en gång i lifvet återse mitt kära Bäckaskog.» Inne i parken, väster om gården ligga flera smärre hus, trädgårdsmästarens bostad, det förut omtalade mäjeriet m. fl. byggnader. Om trädgården bar kung Carl stor omsorg; den blef också den erkändt vackraste anläggning i det trädgårdsodlande Skåne. Täta vildvinsrankor betäckte helt och hållet slottsmurarne och slingrade sig uppför de bjärtröda tegeltaken; framför sofforna längs hufvudfacaden var en rik blomsteranläggning med sammetsgröna gräsplaner; af dessa anläggningar var kung Carl i allmänhet särdeles road, och han tyckte mycket om vackra gräsplaner; han blef ganska misslynt, då dessa någon gång ej voro fullt lyckade, och tillhöll alltid trädgårdsmästaren att så gräsfröet tidigt på våren, medan marken var fuktig. Af blommor var han stor vän, särskildt af penséer, rosor och fuksior, som han alltid önskade se i rabatterna; gula blommor tålde han däremot ej; man såg honom merendels med en liten fuksiakvist i knapphålet. Blomsterträdgården begränsades vid sidorna af höga almalléer och