ORD UR PRÄSSEN OM CARL XV. 237 »Så länge jag är kung, skall ingen svensk man göra slafarbete för min skull!» Det ligger i dessa ord honnör för nationen och detta lika vältaligt uttaladt, som om han i vackra fraser tackat för dess hyllning. Och Aftonbladet, som några få år förut med så stort tvifvel betraktat den unge konungen, hans val af »kungalösen», m. m., erkänner nu i allvarliga och aktningsfulla ord hans svenska sinnelag: »— — — Omvi söka efter något yttrande, som i största korthet kunde uttrycka våra känslor, våra förhoppningar, våra önskningar i detta för vår nation viktiga ögonblick, så kunna vi näppeligen finna något, som så sammanfattar allt, som den helgade jubelhälsningen: ära vare Gud i höjden, frid på jorden och människorna en god vilja. — — — Blicka vi på de krafter, genom hvilka det för vårt land så glädjefulla och hedrande resultatet blifvit uppnådt, så är det i främsta rummet vår plikt att tolka nationens djupa och innerliga tacksamhet för vår storsinte och folklige konung — — — som, då han framlade sitt förslag, icke blott vågade tänka högt om de nuvarande riksstånden med afseende på deras beredvillighet att uppfylla nationens fordringar, utan tillika tänkte högt om hela det svenska folket, då han ville göra det fullmyndigt och fritt att endast genom egna målsmän föra sin talan inför tronen. Det förtroende, han visat sitt folk, skall aldrig komma på skam; det skall klarligen visa sig, att den icke byggt på lösan sand, som vågat grunda förhoppningarna för framtiden på svenska folkets storsinthet, rättskänsla och laglydnad. Historien skall en gång vittna med afseende på vår tid, att det ligger en djup och mäktig sanning i det ominösa valspråk, kung Carl åt sig utkorade: land skall med lag byggas.» — — — Det frisinnade Sverge hade nu fått svaret på do oroliga frågorna, då kung Carl besteg Sverges tron, och när han blott sju år efter reformens genomförande gått hädan, kunde en af Sverges främste frihetsälskande män, S. A. Hedlund, med uppriktigt allvar och sanning yttra: »Hans lefnad fylles hufvudsakligen af de stora regeringshandlingar på lagstiftningens och den industriella utvecklingens område, som bära hans namn.