248 KUNG CARLS UPPFATTNING AF DET FRIVILLIGA FÖRSVARET. icke, för att Sardinien skulle bli värnlöst. Därför pågår ännu i Italien bildandet af stamtrupper, ty genom olyckan kommer man till insikt om sina fel — —.» »Den urgamla, nu åter moderna läran», fortsätter han vidare något längre fram, »att hvarje medborgare bör vara beredd på atf offra sitt lif för fäderneslandet, är stor och vacker, samt har förmodligen framkallat en så hög siffra som den förenämdal. Men månne man icke kan uppoffra sig på olika sätt och ändå gagna det gemensamma fäderneslandet? Icke kan hvarje student blifva präst, läkare eller ämbetsman; icke är hvarje bonde en skicklig timmerman, och likväl kan ingen säga, att han är en onyttig medborgare. För min del anser jag, att hvar och en, som sträfvar att gagna i den riktning, dit hans håg och förmåga leda honom, nedlägger en vacker gärd af sina krafter på fosterlandets altare — —.» Den genom skarpskytterörelsen införda seden att redan i skolan inöfva barnen i vapnens bruk jämte den stora vikt, som allt mera började läggas vid gymnastiska öfningar m. m., tilltalade kung Carl mycket, ty han var ingalunda blind för att allt detta skulle bidraga till fostrandet af en kroppsligen kraftigare generation, på samma gång som en önskvärd större skjutskicklighet härigenom skulle bli allmän bland folk ur alla klasser. Men han var i hög grad emot den tankegång, som i barnets öfning såg ett skäl att minska tiden för den vuxne ynglingens beväringsskyldighet eller rättare som på grund af denna öfning motsatte sig förslagen till ökad beväringstid. Med tanke på den omständighet, att, som han säger, »flere beväringsskyldige ingått i de nybildade frivilliga kårerna af så kallade skarpskyttar, hvarigenom de befriats från första årets möte», hvilket han för sin del ogillar, utbrister han erkännande (»Några tankar angående svenska arméns organisation», sid. 26): »Ungdomens öfning uti skolorna, i gymnastik och exercis, står i fullkomligt sammanhang med det system?, jag här fram- 1 Detta åsyftar den beräkning, att totalsumman af alla till vapentjänst dugliga ynglingar i Sverge af 20 till 25 års ålder skulle utgöra minst 100,000. 2 Det då nyligen införda »elitsystemet», hvilket af kung Carl omfattades med lifligt intresse.