260 UR KUNG CARLS TRONTAL 1567. skof, äfven af blott ett år, skulle kunna medföra fara. För mig är dock enstämmighet med representationen i åsikter så nödvändig, att, för att underlätta dess beredande, jag vill underkasta mig ett års uppskof, så mycket mera som jag tror, att nämda fara kan väsentligen minskas, om man genast anskaffar den krigsmateriell, som nutiden erfordrar. En sådan är nödig för alla organisationer, och ett uppskjutande häraf medför en påtaglig fara. På grund häraf vill jag därför anbefalla landtförsvarsdepartementet att, med afseende å arméns nuvarande organisation, utarbeta en proposition, som utreder hvad som brister i armóns materiell för att göra den tidsenlig, hvarefter jag vill hos riksdagen begära de nödiga medlen för dessa behofs fyllande.» Att detta »uppskof» blef ödesdigert, visade sig inom kort, ty i stället för att därmed vinna större »enstämmighet» med representationen, blefvo skiljaktigheterna nu blott så mycket större mellan dennas och regeringens åsikter om hvad ett sant försvar för landet kräfde. På kung Carl torde dock intet ansvar för dröjsmålet kunna läggas; enligt hans egna ord hade han först efter »mycken tvekan» beslutat sig för detta uppskof, och han underkastade sig detsamma endast under förutsättning, att det skulle vara allenast ett år. »Tid — — — köpes icke med penningar, och det sent började är det sent slutade», har han också yttrat med hänsyn till försvarsfrågans stora vikt. Och just i betraktande af hvad han i denna sak personligen så varmt önskade, kan man här säga, att »den en gång förlorade tiden var för alltid oersättligen förlorad.» I det trontal, hvarmed kung Carl den 19 januari 1867 öppnade riksdagen, återkom han till samma ämne, som han nyss med allvar afhandlat i statsrådet: — — — »Tilldragelser, som vi nyligen bevittnat, hafva varnande framhållit den af förgångna tiders erfarenhet bekräftade lärdom, att vi för uppehållande af vårt själfbestånd böra, näst Gud, i främsta rummet lita på oss själfva och våra egna krafter. Till dess den plan för landtförsvarets ordnande, hvilken vid senaste riksdag framlades, hunnit, med anledning af Rikets Ständers utlåtande däröfver, omarbetas, är för stärkan-