Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 DET ABELINSKA ARMÉFÖRSLAGET.
ningsrätten för beväring var struken. Öfningstiden utsträcktes
till 60 dagar, fördelade på 3 år; denna korta öfningstid vore
dock möjlig »endast under förutsättning af
beväringsmanskapets införlifvande med en stamtrupp med de goda egenskaper,
som svenska soldaten besitter».
Dessutom ansåg statsrådet Abelin, att
beväringsinrättningen borde hvila på det uppväxande släktets uppfostran till
både krigare och medborgare, hvarför han påyrkade införande
af obligatoriska militäröfningar i hemorterna under två år före
beväringsåldern. »Stammen» skulle, som sagdt, utgöras af
36,000 man, hvilken på »mindre krigsfoten» kunde utvecklas
till 68,000 man. Den »större krigsfoten» skulle visa en styrka
af 100,000 man förutom ersättningstrupper, krigsreserv och
ortförsvar. Den nya organisationen beräknades medföra en ökad
årlig kostnad af omkring 2,646,000 rdr.
Till statsrådsprotokollet hade konungen yttrat:
»Hvad särskildt indelningsvärket beträffar, finner jag
detsamma vara af den vikt för försvarsväsendet, att någon
rubbning eller eftergift däruti, utöfver hvad nu blifvit i fråga satt,
ej bör äga rum.»
I trontalet den 18 januari 1869 hälsade konungen
riksdagsmännen med uttryck af tillit och förtroende samt
öfverlämnade till dem en fullständig plan till landtförsvarets
ordnande, hvilken, sade han, bibehöll hvad som var med nyare
tidens kraf förenligt af den krigsförfattning, som gifvit oss
krafter att utföra ärorika krig, men på samma gång vore den
utgången från ett omsorgsfullt bemödande »att icke fordra
större uppoffringar, än som äro oeftergifliga för vinnande af
det stora målet att trygga vår själfständighet».
Emellertid lyckades det Abelinska förslaget icke att vinna
flertalet för sig hvarken inom det förberedande utskottet eller
i riksdagens kamrar. Det föll.
Det förslag, som förelåg vid 1870 års riksdag och som
äsyftade att slå in på de smärre partiella förbättringarnes väg,
rönte icke häller något gynnsamt mottagande.
Järnvägsstriderna gjorde sannolikt ej litet till att draga uppmärksamheten
åt annat håll.
Men så kom 1870 års jättekamp mellan Tyskland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0278.html