CARL XV:S MILITÄRA FÖRFATTARSKAP. 281 En känd militärskriftställare har godhetsfullt meddelat oss följande kritik af Carl XV:s militära författarskap, hvilket vi af helt naturliga skäl ej äro i stånd att själfva bedöma. Hvad som skänker värkligt värde åt detta författarskap är, att det hvilar på militärisk begåfning, som praktiskt dokumenterat sig. Kung Carl ägde nämligen god blick på fältet, fattade lätt sina beslut och höll vid ledningen af större trupprörelser trådarna till det hela fullkomligt i sin hand; han bedömde väl terrängen och tog med klok användning af densamma raskt beslutade initiativ. De militära spörsmål, om hvilka han offentligt yttrade sig i broschyrform, plägade han ej sällan behandla äfven uti längre föredrag. Äfven till det militära området sträckte sig — såsom af det föregående synes — konungens författareskap. För att kunna bedöma detsamma är det emellertid nödvändigt att taga hänsyn till den tid, då den kunglige författaren nedskref sina arbeten. Vårt århundrades sjätte och sjunde årtionde beteckna i militäriskt afseende brytningen mellan det tidsskede, som lefde uteslutande på de redan delvis försvagade minnena från den förste Napoleons krigsæra, och den nya tidsålder, som väcktes till lif af folkhärarna och de nya vapnen, sådana som dessa visserligen svagt skymtade fram redan under dansk-tyska kriget 1864, men med skärpa trädde i dagen under kriget mellan Preussen och Österrike 1866. Hos oss svenskar gällde fransmännen allena såsom förebilder, och deras djärfva bajonettanfall från 1859, deras efter Algeriets småförhållanden afpassade krigföring, deras legosystem ansågos såsom höjden af militäriskt vetande. På vetandet satte man dessutom icke stort värde; man ansåg handlingen i krigets praktiska yrke ensam för sig tillfyllestgörande, och om någon militärlitteratur kan på grund häraf knappast vara tal. I en sådan tid och med utprägladt franska sympatier uppträdde konungen såsom författare. Hans första arbeten falla inom organisationens område. De utgöras af två små häften, benämda det ena »Några ord om svenska beväringsinrättningens ordnande» och utgifvet