314 CARL XV 1 VICHY. Huru som hälst — Carl XV var med all sin svenskhet tillräckligt fransman för att varmt älska detta sina fäders egentliga och naturliga fosterland, och de besök, han vid tvänne tillfällen gjorde i Paris, voro honom till stor glädje. Man har anledning taga för gifvet, att åtminstone den ena af dessa parisresor skedde i öfvervägande politiskt syfte, under det den andra endast var en liten afstickare från Vichy, där han sommaren 1867 vistades för sin hälsa, och där han tillbragte tiden på vid brunnsorter vanligt sätt. Han bebodde därstädes jämte sin uppvaktning tvänne af käjsaren till hans disposition ställda villor, omgifna af en park, hvilken sträckte sig ned till floden Allier, vid hvilken Vichy ligger. Redan kl. sju på morgonen drack han sitt första glas vatten vid källan »la grande grille»; mellan hvarje glas promenerades på äkta brunnsmanér, hvarvid kungen ofta samtalade med de personer, med hvilka han gjort bekantskap under sitt vistande på platsen. Vid middagstiden brukade han åter dricka ett eller två glas vatten, »oeaux Céléstine», hvarefter han vanligen åhörde den koncert, som dagligen gafs af Casinos utmärkta orkester. Aftonen tillbragtes på olika sätt, ibland på teatern, där artister från Paris uppträdde; någon gång deltog kungen i en soirée dansante, en gång bevistade han en bal i hôtel du Pave, dit han blifvit inbjuden, en annan gång gaf han själf en soirée. En afton gjordes en utfärd till ett i närheten af Vichy beläget mindre vattenfall, l’Ardoissière, o. s. v. Dessutom företog kungen flera smärre utflyckter, såsom till slottet Randon, förut tillhörigt orleanska familjen, men indraget under Napoleon, vidare till slottet Bourbon-Busset m. fl. ställen. En söndag bevistade kungen gudstjänsten i protestantiska kyrkan. Bland de mera framstående personer, hvilka samtidigt med kung Carl besökte Vichy, kunna vi exempelvis nämna d. v. vice konungen af Egypten, vidare general Montauban, grefve af Palikao, sedermera krigsminister (1870), m. fl. Någon politisk vikt kan ingalunda tilläggas detta kung Carls vistande i Frankrike 1867. Och vi hafva allt skäl att