BANKETTEN FÖR POLEN. 353 mål för en liflig hyllning, hvart han drog fram, emottogs med musik, sång, skarpskytteparader m. m. Att äfven kung Carl visade den polske fursten mycken vänlighet och uppmärksamhet, är välbekant. Denne senare försummade ej häller att vid den bankett, som den 27 mars af »komitén för Polen» anordnats på stora börssalen, härför offentligt uttala sitt orkännande. På denna bankett sågos åter, liksom för århundraden sedan, Polens och Sverges vapen förenade sida vid sida, symboliskt stödjande hvarandra. Liksom året förut vid Pultavafästen var den stämning, som besjälade denna fäst, i det stora hela taget ett uttryck för den, som nu öfvervägande rådde i landet; folkrepresentanter af alla stånd, skalder, ungdom — alla voro gripna af den för vår tids uppfattning så äfventyrliga och sällsamma, rent af omöjliga tanken att börja krig med Ryssland — för Polens skull! Och oaktadt kung Carl ej var personligen närvarande vid banketten, vittnade dock den värma, hvarmed man under denna utbragte hans lefve, att man kände, det hans sympatier i hvarje fall voro för »detta gemensamma intresse», man så starkt betonade. Sedan man uttalat sitt förtroende till den frihetsvänlige kung Carl, betygade man furst Czartoryski hela landets sympati för hans och Polens sak och sjöng, att ännu — — — kretsar han blott vid skogens bryn Den hvita örnen — men snart mot skyn Han ville sin vinge höja, Mot väster spanar hans syn. En örn från västerhafvets strand Han väntar — och ifrån nordanland Ett läjon — o, skulle det dröja? — Han känt dess ram ibland. 1 Och den polske fursten talade med rörelse om det tillmötesgående han rönt, allt sedan han vid sitt första steg på 1 Af Carl Wetterhoff, som vid denna tid nyligen från Finland anländt till Sverge. 2