Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 KUNGARNES SAMMANTRÄFFANDE 1862.
Als, och många andra förberedelser blefvo för samma
ändamål vidtagna.
Så mycket större blef därför missräkningen å dansk sida,
då det väntade besöket uteblef.
Af ett eller annat skäl — möjligen af politisk art —
beslöt nämligen kung Carl att öfver Lübeck fara direkt till
Sverge; den 21 augusti anlände han till Ystad.
Landshöfding v. Troil berättar i sina »Minnen», att han,
som här emottog konungen, medförde till honom ett bref från
grefve Henning Hamilton i Köpenhamn, zi hvilket denne
förmodligen skildrade den misstämning, som uteblifvandet medfört
i Danmark», ty kung Carl skref genast några rader till Fredrik
VII och befallde Troil att så skyndsamt som möjligt
öfverlämna dem åt denne personligen.
Troil begaf sig också redan nästa dag till Köpenhamn
och därifrån till Skodsborg, där kung Fredrik med sin grefvinna
idlä uppehöll sig, erhöll företräde, aflämnade brefvet och
uttatadue kung Carls ledsnad öfver, att han ej kunnat komma till
Als. Fredrik VII var härunder allvarsam och fåordig.
Af den misstämning, som detta föranledde hos kung
Fredrik, märkes emellertid intet, då de båda konungarne året
därpå träffa hvarandra först på Fredensborg och sedan i
Köpenhamn, kort tid efter det nordiska studentmöte, vid hvilket de
växlat så hjärtliga hälsningstelegram.
1en 17 juli ankom kung Carl på danska ångfartyget
Slesvig från Helsingborg till Helsingör under häftigt åskväder
på sveanska sidan af sundet. Hela denna färd blef liksom ett
uamladt uttryck af den »folklighet», som omgaf dessa båda
furstim och särskildt kung Carl — äfven i Danmark.
lock bör man ej häller nu förgäta, att det danska folket,
i samma mån det kände sig stå på osäker grund, fäste allt
störro förhoppningar på Sverges stöd och i svenske kungen
råg landets hjälpare. Att säkerligen de allra flesta danskar
umn dnna något ensidiga — ehuru på grund af landets
ställning ingalunda oförklarliga — synpunkt betraktade den
skandinaviska rörelsen, ligger i ganska öppen dag.
Skandinavismen», yttrade också Ploug i sitt ’Fædreland’,
vr ucceptabel kun da den forsvarer vore Grændser.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0404.html