1402 BETYDELSEN AF MÖTENA PÅ SKODSBORG OCH BÄCKASKOG 18653. sammanknutna, att de förenade konungarikena ej kunde förbli en passiv åskådare af ett tyskt anfall mot Danmark . Hall önskade nu, att detta solidariska förhållande mellan de tre nordiska rikena skulle få sitt uttryck i en traktat, som skulle försäkra Danmark om understöd från Sverge-Norge mot ett fientligt infall från Tysklands sida. Planen om ett sådant nordiskt försvarsförbund, berättar ofvan anförda danske historiker vidare, »antog så småningom fastare form under tankeutbytet mellan utrikesministern Hall och det svensk-norska sändebudet, grefve Henning Hamilton, samt mellan konungarne under mötet i Skodsborg och på Bäckaskog.» Hall sände därefter Manderström ett utkast till svar på förbundsbeslutet af den 9 juli 2, hvari danska regeringen nekade att ätertaga 30-marspatentet samt anmodade den svenske ministern att härom uttala sig. Grefve Manderström föreslog sedan i en depesch af 12 aug. 1863 till grefve Hamilton ett par mindre väsentliga ändringar samtidigt med att han förklarade, »att konung Carl den femtonde fullkomligt gillade svaret, som var i öfverensstämmelse med den uppfattning, han under samtalet med konseljpresident Hall i Skodsborg bildat sig om detsamma, och att han ansåg det förenligt med den danska regeringens intressen, att svaret ofördröjligen sändes till Frankfurt.» Vi hafva anfört dessa fakta ej så mycket för deras rent politiska innehåll, som emedan de otvetydigt gifva förhanden, att dessa de båda konungarnes sista sammanträffande värkligen hade en betydelsefull »politisk bakgrund». Efter den förut omtalade utflykten i vagn — hvarunder üfven ryttmästare Stjernsvärds säteri Vidtsköfle besöktes — foro monarkerna till Sösdala station, där det hjärtliga afsked 1 Denna depesch var klarligen afgifven under förutsättning af att Danmark orubbligt skulle stå fast vid 30-marspatentet samt den politik, ilet inför Sverge angifvit sig följa. 2 Tyska förbundet hade nämligen beslutat, att om danska regeringen vidlhöll 30-marspatentet, skulle förbundet upptaga beslutet af 12 aug. 1858 mn exekution i Holstein-Lauenborg.