404 FÖRHÅLLANDTT MELLAN CARL XV OCH FREDRIK VII. i den danska präss- och broschyrliteraturen, kan man ej fästa djupare afseende, enär förmågan att rätt bedöma Carl XV i detta land nästan helt och hållet saknas. De föga objektiva biografier och »Livserindringer», vare sig i bok- eller broschyrform, hvilka inom den danska literaturen beröra Fredrik VII, gifva med mycket få undantag vid handen, att det är skildrarens egen partiståndpunkt, som allt för mycket bestämmer omdömet, när fråga är om denna tids händelser och ledande män. I Skåne anslogs man visserligen af Fredriks VII:s godlynthet, men han väckte där aldrig den respekt för det kungliga majestätet, som alltid följde Carl XV. Personer, där bosatta och som stått de båda konungarne nära och haft rika tillfällen att iakttaga deras sammankomster, inlägga — oftast nästan omedvetet — en afgjord skiljaktighet i sina berättelser om dem: Fredrik VII omtalas alltid med ett visst godmodigt leende, Carl XV däremot med vördnadsfull tillgifvenhet. Ett likställdt omdöme öfver deras personligheter anses omöjligt; därtill var Carl XV sin danske vän i hvarje hänseende allt för öfverlägsen. Carl XV:s så mycket omtalade vänskap för kung Fredrik måste enligt vårt förmenande ses i en betydligt modifierad dager. Konung Fredrik var fullt medveten om sin svenske »broders» personliga öfverlägsenhet i karaktär och begåfning; han hyste därför för denne en djup högaktning och såg så att säga alltid upp till honom. Att detta gjorde sitt till att stärka kung Carl i hans vänskap för honom, är helt naturligt; han betraktade Fredrik VII som en oförarglig, godmodig människa och skrattade ibland smått åt honom. Men hans vänskap för honom var ingalunda af samma art som den, hvilken orubbligt fäste honom vid de mera personliga vänner, han på en gång högaktade och höll af. Framför allt bör det icke förgätas, att sammanvaron mellan konungarne aldrig räckte längre än högst några få dagar i sänder, ibland endast en dag eller några timmar. Skillnaden i begåfning och karaktär kom därigenom icke att i någon nämnvärd mån framträda på ett sätt, som kunde