DET 8. K. »CARL XV:S UNIONSFÖRSLAG». 437 Detta hade i själfva värket uppkommit i Danmark och var uppgjordt af danske män: doktor C. Rosenberg, hofjägmästaren, sedermera inrikesministern, Carlsen, etatsrådet Juel, riksdagsman Högsbro samt den bekante bondeledaren J. A. Hansen, och det hade blifvit kung Carl på enskild väg tillställdt. Detta skedde genom v. Qvanten, hvilken våren 1864 en längre tid i enskilda angelägenheter vistades i Köpenhamn; han sammanträffade här med de danske skandinavernas främste män och hade äfven en betydande del i förslagets upprättande 1; såsom varm skandinav åtnjöt han äfven i detta stycke kung Carls synnerliga tillit. Denne ville dock naturligtvis ej fästa afseende vid förslaget, innan det meddelats danske konungen, hvilket också omedelbart därefter skedde. »Unionsförslaget» har fått sitt namn af dess sista paragraf, hvilken åsyftade ett familjefördrag mellan de svensk-norska och danska konungahusen, »hvarigenom de tre skandinaviska kronorna slutligen förenas på ett hufvud och sålunda idéen om en nordisk union varder fullständigt genomförd». Såsom ett uttryckligt villkor betonades äfven, att ej endast Holstein och Lauenburg skulle afskiljas, utan ock den del af Slesvig, som beboddes af tyskar, under det norra Slesvig med dess danska befolkning borde tillhöra Danmark; det heter »Fennomani och Skandinavism» af »Peder Särkilax» (v. Qvanten). Åtskilligt annat af ifrågavarande »memorandum» och »le reve de Charles XV» erinrar starkt om B.-F.’s skandinaviska idéer och intressen. Och helt naturligt. Valori, som egentligen var fransk publicist, sammanträffade 1862 i Savoyen med B.-F., hvilken sökte göra honom förtrogen med den skandinaviska frågan. Valori skulle i Paris offentliggöra ett memorandum, hvars titel »Le Scandinavisme practique», redan tillkännagaf dess ursprung från B.-F.; denne senare skulle sedan låta öfversätta detta på flera språk. Men vare sig Valoris opus föreföll honom mindre besktansvärdt, eller han af någon anledning tröttnade på saken, allt nog, han försummade snart prins Valori helt och hållet. Denne sände då sitt memorandum till Carl XV, hvilken, mera godhjärtad än B.-F., svarade honom vänligt på hans skrifvelse. — Prins Valoris »plan de confédération», offentliggjord i Nouvelle Revue, återfinnes alls ej i hans memorandum af år 1863; den utgör helt enkelt en vederbörligt utstofferad och bristfällig redogörelse af v. Qvantens 1889 på hösten i Sverge offentliggjorda bekanta artikelserie om det s. k. »Carl XV:s unionsförslag». 1 Se Dagens Krönika, häft. 6—7 1889: »Konung Carl XV:s unionsförslag» af Emil v. Qvanten.