438 MONRADS SKRIFVELSE AF DEN 13 MAJ. nämligen i detta (af danske män) framställda förslag: »De delar af den danska monarkien, som till följd af pågående krig komme att höra under tyska förbundet, afskiljas fullkomligt från konungariket Danmark, hvilket ingår förbund med Sverge och Norge. Det skandinaviska statsförbundet ikläder sig ingen skyldighet att åt danska kronan bevara nämda tyska landsdelar. Däremot förbinda sig Sverge och Norge att med all sin makt och med alla till buds stående medel motsätta sig, att den danskt nationella delen af Slesvig går för Danmark förlorad». Detta förslag, det må nu såsom politiskt aktstycke uppfattas huru som hälst, var — i motsats till november-författningen — i full samklang med den nationalitetstanke, kung Carl hyllade, ehuru han helt naturligt frånsade sig allt initiativ i fråga om Slesvigs delning. Efter åtskilligt skrifvande fram och åter blef det slutliga svaret af den 13 maj 1864 från konseljpresidenten Monrad till Carl XV ett motförslag, hvilket, om tvifvel ännu kunnat hysas angående den egentliga andemeningen i novemberförfattningen, kastar fullkomligt klart ljus öfver densamma: meningen var att förena de båda danska partierna i en åsikt, så att »skandinaverna» — Eidermännen — skulle omfatta »antiskandinavernas» program: helstatsidéen. — — »FEfter min öfvertygelse», fortsätter Monrad, »är det just genom Nordens politiska enhet, som besittningen af Holstein kan bevaras åt Norden . — — Genom Holstein skulle Norden komma att utöfva inflytando på den europeiska politiken. Jag hyser därför innerlig önskan därom, att den dynastiska enheten med Holstein måtte kunna bevaras»2 — — Denna åsikt var å Monrads sida ingalunda ny; han hade såsom »kultusminister» redan 1862 förklarat, att den d. v. ministèren hvarken önskade helstat eller eiderstat i den van- 1 Kurs. af oss. 2? Kurs. af oss. I denna uppfattning gjorde sig helt visst äfven en speciellt dansk bitanke gällande — nämligen, att Nordens tyngdpunkt skulle komma att ligga i Köpenhamn och ej i någon svensk stad. Denna motvilja för Sverges primat framkom äfven under de hemliga skandinaviska öfverläggningarna vid det nordiska nationalekonomiska mötet i Göteborg 1864.