550 SKUNG CARLS SÅNGARE». Till de förstnämnda hörde en hel rad personer, hvilka för sin musikaliska begåfning och talang gjort sig kända inom den musikaliska världen: först och främst Wennerberg, vidare D. Hwasser och O. Beronius, hvilken gluntarne äro tillägnade. Dessa utgjorde »gamla gardet»; men nya rekryter värfvades tid efter annan: kyrkoherden Björnström i Solna, hofpredikanten Widén, doktor Hjort, ingeniör Abelin, kammarherre Ekenstjerna m. fl. gåfvo ny glans åt dessa sångkörer, i hvilka kung Carl själf brukade deltaga. En gärna sedd gäst hos honom under hans kronprinstid var den begåfvade skalden, skämtaren, tecknaren och sångaren Gudmund Silfverstolpe 1. Denne tillhörde de »utvalde», hvilka mot slutet af 1840-talet samlades hos prinsen för att skämta och sjunga. Wennerbergs gluntar höllo på att just då eröfra sig en plats vid Bellmanssångens sida. Vid en af sammankomsterna utfördes bl. a. den bekanta »Huruledes månen intresserar sig för glunten och magistern». Alla följde med lif och själ den målande sången, man lade noga märke till hvarje ton, hvarje ord. Men när man fortskridit til värsen: »Om här man skulle fuller bli, så är det ju förlåtligt», så öfverröstade i refrängen, som togs i korus, Silfverstolpe alla andra med ett eftertryckligt: »Om här man skulle fuller bli, så är det oförlåtligt.» Punschen var nämligen sedan en stund alldeles slut, och prinsen, som var helt och hållet upptagen af sången, hade ej märkt det. Silfverstolpes oväntade inpass och skälmska blick på kanna och glas läto honom genast förstå, hvarom fråga var. Han brast ut i skratt och ny bål inkom. Vid de stora studentkoncerter, som äfven på 1860-talet stundom höllos i Stockholm, uppvaktade vanligen sångarne kung Carl, som alltid upptog deras hyllning synnerligen väl. Då han en gång efter ett sådant tillfälle samlat några utsökta studentsångare omkring sig, lät han dem stanna till långt ut på natten. Midt under deras sång afkastade han plötsligt sin rock och sjöng ännu lifligare med. 1 Se E. v. Qvantens biografi öfver G. silfverstolpe uti »Några anteckningar om släkten Silfverstolpe».