*SMÄRRE DIKTER AF C.» 569 Äfven detta häfte emottogs från flera håll med vackert erkännande. Man anmärkte särskildt en renhet och ledighet i formen, som ställde dikterna »vid sidan af det bästa inom vår nuvarande literatur». Andra recensenter åter hafva synbarligen varit i en viss förlägenhet. Den väl skrifna, men ensidigt lofprisande kritiken i Posttidningen väckte ett visst uppseende, som bragte andra tidningar att iakttaga en mera reserverad hållning. Nya Deagligt Allehanda t. ex. yttrade sig något förbehåll- samt, men i väl afrundade fraser om det lilla häftet, hvari man förnyade bekantskapen »med en författare, som, hvad man redan af hans föregående poetiska arbeten lärt känna, ägde en sann poetisk uppfattning, en liflig och varm känsla för det ädla och upphöjda i lifvet och naturen samt ett klart, flärdfritt och därför tilltalande språk. De ifrågavarande poemen utmärka sig visserligen icke genom något synnerligt ideernas djup och omväxling; de äro små anspråkslösa, lyriska blommor, plockade då och då, men bilda tillsammans en liten bukett, som med sitt rena poetiska doft förfriskar sinnet och väcker angenäma tankar.» I literatörernas läger är det, som om man droge sig smått för att inlåta sig på en närmare granskning af själfva innehållet, medan alla med en mun och liksom med en viss lättnad täfla om att lofprisa det lilla häftet såsom »ett mönster af prydlig inbindningskonst». Och särdeles detaljerade beskrifningar förekomma öfver vignetten. Denna, som var komponerad af Malmström och skuren i trä af fröken Fahlander, hade form af ett C; »öfverst orden »Smärre Dikter», omslingrade af blommor; nederst ses hafvets strand, på hvilken en Psyche sitter i melankolisk ställning. På ena sidan ses en gammal borg, och på den andra svingar sig den fina gestalten af en älfva upp mot blommorna, bland hvilka små genier blicka fram.» I förlägenheten blir kritiken bokstafligen poetisk i sin beundran öfver den kungliga bokens yttre.