638 KRONPRINSPARETS LIF PÅ DEROTTNINGHOLM 1850—1855. jan af deras äktenskap glädtig och hjärtlig; trefnad och familjelycka bodde i deras unga hem. Under de första åren hade det furstliga paret sitt sommarresidens på Drottningholm. Såsom kronprins sysslade Carl XV ej särdeles mycket med politik — hans enda offentliga »syssla» till 1856 var, som nämndt är, den han som universitetskansler ägde. Tiden fördrefs därför också hufvudsakligast med nöjen. kroppsliga idrotter och militära öfningar. Genom några ännu bevarade handskrifna »blad» från dessa år kan man få en ganska liflig föreställning om, huru man roade sig på Drottningholm åren 1850—1855. Liksom fordom det unga hofvet i början af kung OÖscar I:s regering med denne själf i spetsen roat sig på Tullgarn med utgifvandet af en tidning: »Morgontidning, som äfven utgifves om aftonen», så roade sig nu det unga kronprinshofvet med att skrifva flera dylika, såsom »Mandarinen» och »Drottningholmstrumpeten», hvilka ganska regelbundet »utkommo» från den »Dardelska officinen.» Redan före sitt giftermål hade kronprins Carl funnit stort nöje i dylika företag. År 1847 hade han t. ex. till sammans med sin närmaste omgifning stiftat en «orden»1 med helt oskyldiga ceremonier för recipienten; denne fick sålunda med förbundna ögon doppa 1 Sålunda bildade han äfven strax efter sin tronbestigning den s. k. 2Flambeau-orden». Sällskapet hade sina möten i kungens lilla entresolvåning å Stockholms slott. Hvarje medlem fick en ring med på yttersidan aftecknad fackla på svart emaljerad grund och med följande inskrift: »Flambeau aux belles, Torches aux ennemies». »OÖrdens» syfte var helt enkelt glädjen och det från all etikett frigjorda samlifvet mellan lefnadslustiga och begåfvade män. Bland mera bemärkta »medlemmar» voro bl. a. sedermera ministern i Holland, baron Wrede, v. Dardel, Carl XV:s handsekreterare, Döbeln, kammarherren major Wrangel, öfverste Fischerström, doktor P. R. Lundberg m. fl.