LIFVET PÅ ULRIKSDAL. 647 Husets fru sköt då hela potatisfatet bort till honom; ståendeo på gungbrädet och gladt språkande, åt han med god smak däraf. Lika enkel visade sig drottning Lovisa. Om häöstarne tillhörde t. ex. svampplockning i skogarne de dagliga Ulriksdalsnöjena. Ibland fördjupade sig drottningen med sin korg på armen in i skogen; mötte hon då något barn, gaf hon sig i samtal med detsamma, och fick hon då till svar ett »ja, söta moster», eller »goddag, söta moster», roade det henne ofantligt, och strålande berättade hon vid hemkomsten sitt »äfventyr», då hon också vanligen med egen hand tillredde den omtyckta och af henne själf anskaffade rätten. Ofta såg man henne på borggården deltaga i sin lilla dotters lek, då denna, med en stor grå domestikdräkt utanpå klädningen, med ifver förehade »byggnadsarbeten» i sanden, liksom man också någon gång kunde få se dem båda sysselsatta med att kvista af grenar på träden utanför drottningens fönster . 1 Den första jul, prinsessan Lovisa såsom Danmarks kronprinsessa tillbragte i detta land, sände hon till sitt kära föräldrahem gåfvor och julvärser i mängd. . Bland de senare fanns äfven nedanstående lilla vackra dikt, som särskildt skall hafva rört drottningen. Den åsyftar just ofvannämnda episod liksom ock drottningens stora kärlek till Ulriksdal, dit hon äfven vintertiden under sin dagliga promenad i vagn eller släda ofta styrde kosan. I värserna antydes äfven ett yttrande, som drottning Desideria fällt, då hon en gång från sitt fönster betraktade ett nordiskt yrväder: »Qu’avais-je 4á faire dans ce pays de loup?» Dikten visar framför allt den innerliga kärleken mellan mor och dotter samt huru sant och helt denna senare förstod sin ädla moders hjärta och sinnelag: I Svea land en drottning fanns, Som undrade hvarför, Långt bort från sommar, prakt och glans Man trifvas bör? Då stormen hven kring hennes slott, Hon frågade förskräckt: Hvarför i »vargens land» hon fäått Ett hem, en släkt?