690 ETT SÖRJANDE FOLK. Vänskapen, som kung Carl i lifvet satt så högt, som han rosat i månget eldigt tal, ägnat mången sång och framför allt städse själf i handling visat, förljufvade äfven hans dödsbädd, ty det var endast goda, trofasta vänner, som där omgåfvo honom. Att Carl XV, så älskad af sitt folk, skulle draga sin sista suck dock på visst sätt ensam, skild som han var från alla de sina, utan att hafva fått trycka en moders, broders eller systers hand till afsked, har i allmänna medvetandet lagt öfver hans dödsläger en prägel af djupt vemod; men detta vemod blir dock mycket mildradt just af den omständighet, att hans önskan att »dö bland vänner och på svensk mark» bokstafligen blef uppfylld. Konung Carl XV dog, rätt sedt, ej i ensamhet, ty utanför den boning, där hans sista kamp försiggick, stodo dessutom tusenden af hans svenska folk under hela den kalla septembernatten tysta och gripna af sorgset allvar, en vakthållning, som den djupaste hängifvenhet ålagt dem. En kung Carl tillgifven person, som väl kände hans lynne och innersta tankar, har på grund häraf yttrat, att man med säkerhet kunde förmoda, det konungen kände sig lycklig att få dö i det stilla lugn, som rådde omkring honom, endast omgifven af dessa sina käraste vänner, och utan allt det officiella, som äljes åtföljer en regerande furstes bortgång. Sig själf trogen in i det sista, hade kung Carl kort före sin död uttalat den uttryckliga önskan, att ej landssorg skulle påbjudas efter honom samt att hvarken sorgkantat eller personalier skulle förekomma vid hans jordande. Han hade äfven till sin förtrognaste vän yttrat sin lifliga önskan att efter döden och tilsammans med sin gemål »hvila i svensk jord» vid sitt kära Ulriksdal samt »under en enkel sten», en önskan, som vackert betecknade halten af hans trofasta, flärdfria sinne. Denna önskan blef visserligen efter hans död framförd till höga vederbörande, men den var dock hvarken skriftligen eller så bestämdt formulerad, att den föranledde ett afvikande från det häfdvunna bruket att låta Riddarholmskyrkan förvara de jordiska kvarlefvorna af Sverges hänsofne konungar.