Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 CAROLINENS MINNEN.
— Blott en konung så kan gifva! Hundratals små mynt
i guld!
—■ Nå, är du ännu hätsk på kungen, bonde? frågade kor-
pral Kula Olof och slog honom på axeln.
— Nej! Gud välsigne honom!
— Annat ljud i skällan nu, sade Kula.
— Till dansen! befallde konungen.
Ungdomen tog hop till en ringdans. Konungen och gref
Piper togo med i ringen. De öfriga hofmännen sågo på.
Harald och Ragnar, äfven han en ung soldat, stodo på post
vid de kopplade gevären. Ett par dansade midt inne i ringen,
under det att de öfriga sjöngo och dansade rundt:
Kom till dansen!
Myrtenkransen,
Hvem skall hafva den,
Hvein, hvem?
Kom nu, lilla vännen,
Kom flickor och männen!
Kom till dansen!
Myrtenkransen,
Hvem skall hafva den,
Hvem, hvem?
Uti dansen
Myrtenkransen,
Hvem skall hafva den,
Hvem, hvem?
De gamla de klinga,
Vi unga vi svinga
Uti dansen;
Myrtenkransen,
Hvem skall hafva den,
Hvem, hvem?
Harald såg ut åt vägen och varsnade dammhvirflar samt
hörde aflägset hästtraf, hvarför han ropade:
— Uti ett dammoln syns en ryttarskara! Den nalkas hit!
Vid detta utrop stannade dansen; men kungen sade be-
fallande :
— Stör ej leken! Låt de raska ryttarne rida ostörda sin
väg fram. Fortsätten dansen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
