Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 CAROLINENS MINNEN.
— Hvad kostar kalaset, ropade Kula.
— Flickan är inte här, sade Kämpe.
— Ah pocker!
— Hon har retirerat. Hon var rädd för dig, bror Kula!
— Såå!
— Du var för svår mot henne!
— Hå-hå ! Hon smakade blott några kyssar och det pläga
kvinnfolken inte vara rädda för. — Men, tilläde Kula all-
varligt, vi hafva inte längre tid till skämt och glam. Vi lämna
ett par dalrar här, så hafva vi gjort rätt för oss och ej farit
fram som röfvare.
Ett par skiljemynt lades på bordet.
— Nu ha vi hvilat oss, gossar; men nu är det slut med
det. Gif akt! Framåt marsch!
Kula och hans korpralskap marscherade bort.
— Ja, vi skola äfven i tjänst igen, sade Kämpe till sin
trupp. An du, Harald?
— Jag har permission ännu en stund, svarade denne.
— Jaså! Farväl då! Gif akt! Framåt marsch!
Kämpe och hans korpralskap tågade af.
Harald dröjde ett ögonblick, hvarefter äfven han lämnade
värdshusgården.
Knappast var han försvunnen därifrån, förrän den lilla käl-
lardörren sakta öppnades och Marjos vidriga ansikte försiktigt
tittade ut.
— De hafva gått, sade hon för sig själf. Nå ändtligen
kan jag då andas, fortsatte hon och kom helt och hållet fram
ur sitt gömställe. — Ah, nu randas ljusa dagar, sade hon och
gnuggade förnöjd sina magra händer. — Ah! — Femtio blanka
dalrar! — Ja, till verket! — Väl! — Jag fattar mitt beslut!
— Under strider och kabaler flyr jag bort och — skrattar åt
alltsammans! — Ha, ha, ha! — Ah! — Femtio dalrar! — Det
går fort ibland att förtjäna sig en summa! — De förläna mig
rikedom, mina gamla, kära kort! — Femtio dalrar! — Rätt
räknade äro de äfven. Inte en för mycket och icke en för
litet! —■ Men jag skulle vilja ha mer! Mycket mer! — Ja,
jag orkar väl bära femtio till! — Jag skall försöka! —Folket
är så lätt att lura! — Det vill äfven bli luradt! — Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
