- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
103

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄXAN I BONGSTED. 103
mura kring det fasta hvalf af vidskepelse och trolleri! — Ja,
I skolen bli lurade alla! — Alla! — Tron I, att en konungs
hufvud skall falla för lumpna femtio dalrar? — Skall det? —
Hvad?––– Hvasa?–––- Jag vet inte; jag bara–––-skrattar!
Ha, ha, ha! — Det är godt att kunna trolla! — Femtio dalrar
är dock en god summa! — Ah! — Det är godt ibland att vara
en afskydd, gammal häxa!–––––En fruktad häxa!–––––-
Kommen hit!–––––Jag skall nog spå er alla––––blott I
ordentligt pungen ut!––– Och till sist, när edra vänner blifva
sjuka, därför att spådömarne inte slå in, då skrattar Marjo,
skrattar åt er alla! Ha, ha, ha!
Hon upphäfde ett hånskratt, men tystnade hastigt och drog
sig tillbaka till källardörren, då hon hörde steg närma sig.
Stegen hördes allt tydligare och snart framträdde vid ena
flygeln Harald och Ragnar, den unge soldaten, som vi minnas
från björngrafölet vid Olof Olofssons stuga.
De båda unga krigarne voro i lifligt samspråk och isyn-
nerhet Ragnar tycktes vara ganska ifrig och upprörd.
— Ar du viss på, hvad du säger’ frågade Harald, just
som de kommo fram vid värdshusflygelns gafvel.
— Ja, tyvärr, svarade Ragnar.
— Det är inte möjligt. Jag tror inte på dylika rykten,
invände Harald och satte sig på en af bänkarne. — Vill du
ha öl?
— Nej, jag är allt för upprörd för att dricka.
— Men det är ju en saga, hvad du säger.
— Tro hvad du vill, svarade Ragnar. Men jag vill dock
lägga dig på hjärtat som en ärlig svensk soldat, att du af alla
krafter måtte spana i denna mörka sak.
— Det skall jag, trots mina tvifvel.
— Hvarför tviflar chr?
— Det finns ju inga danskar här.
— Jo, min bror.
— Hvar? De blefvo ju bortdrifna!
— Jag har dock från säkert håll erfarit, att ett helt band
sammansvurna jutar skola finnas här i Rongsted, ehuru de äro
gömda i underjordiska gångar, som ingen ärlig människa kan
känna till. Där spinna de mullvadarna intriger mot kung Carls

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free