Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISKT MOD, I GOSSAR BLÅ! 267
i själfva barackerna för att hjälpa de sårade och bevaka
fångarne, som tidt och ofta fördes dit och en enda man läm-
nades i tältgatan, så länge ej tälten behöfde användas, i hän-
delse barackerna skulle bli för öfverfulla.
Då vi nu träda in i tältgatan, finna vi allt tyst och öds-
ligt därstädes och ingen människa synes till med undantag af
den posterande mannen.
Då vi närmare se på denna post, finna vi, att det är en
för oss gammal bekant. Det är nämligen Emma Olofsdotter,
hvilken, som vi veta, förklädd till knekt vistades ibland de
svenska trupperna.
Omöjligt hade det varit för henne att i tid afslöja för
befälet, hvilken hon var och om hon nu icke lydde order, så
skulle hon såsom förrädare eller åtminstone som pultron ha
blifvit skjuten. Hon hade därför måst underkasta sig att i tur
och ordning postera, där hon blifvit befalld till vakttjänstgöring.
— O, Gud, min Gud, hur ensam jag är här i denna dystra
nejd, klagade hon. Hur öfvergifven! Och hvarje minut bär
fara i sitt sköte. Mellan vredgade krigarhorder rasar striden
med oförminskad kraft, kanonernas åskor rulla hemska och
vilda och tusentals kämpar störta i hvarje ögonblick genom-
skjutna, döende och klagande till jorden. Hu! —Jag bäfvar!
Jag fasar! En ensam och svag flicka, som jag är, står jag
här på post under denna förfärliga strid. Helige Gud! Hvart
har min kärlek fört mig! Milde himmel! Hvar är min brud-
gum, min Harald! Hvar? Kanske han just nu kämpar mot
döden om lifvet och icke anar, att hans trofasta Emma är
honom så nära •— men dock så långt ifrån honom! Stund-
ligen ankomma hit patruller med fångar, som inspärras i bygg-
naderna här, där det är skrik och svordomar. — Hvem vet,
om icke dessa vilda sällar inom kort skola––––– Ah !–––––-
Hvem där?
Hon lutade sig framåt med stöd af geväret och ansträngde
sina ögon, troende sig se några skuggor röra sig bland tälten.
I detta ögonblick dånade kanonerna med oerhörd kraft.
— Himmel, utropade hon skälfvande. Hvilka åskor ur
kanonernas drakemunnar, som spruta eld ur dödens rike och
sprida förödelse, förbannelse, fasa och död!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
