- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
290

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290 CAROLINENS MINNEN.
Mälarens bölja, som slår emot hällen,
Talar ett språk, som mitt hjärta förstår:
Månen strör silfver i stjärnklara kvällen,
Necken på lutan så vemodigt slår.
— Lefve Sverige, vårt fosterland, ropade en annan stämma.
— Lefve! Lefve! svarade flere andra stämmor och nu
hördes det, hur med kraft bägarne tornade ihop till fädernes-
landets skål, hvilken ntan tvifvel tömdes i botten.
— Mina tappra gossar, må de roa sig, mumlade konungen,
utan att dock en ljusning i hans bistra anlete syntes.
Sången utanför tältet fortsattes, när det värsta sorlet af-
stannat :
Älskade Sverige! du drottning i norden!
Härliga rike, det skönsta jag såg!
Mäktigt ditt rykte far vidt öfver jorden,
Minnen af bragder och vikingatåg! —
Mild under linden i skuggrika dalen
Suckar en tärna så fager och öm.
Klingorna blixtra uti vapensalen.
Härliga tanke, förblandande dröm.
Ater blef det sorl och pokalklang utanför och därpå fort-
satte sångaren:
Sverige, o Sverige! För dig slår mitt hjärta!
Fädernas, minnenas, sagornas land!
Dig hör jag till uti glädje, i smärta,
Ingen kan lösa vårt hopknutna band! —
Ack, huru ljnfligt att sig få påminna
Vågornas sång uppå blånande sjö. —
Slutliga målet, må stolt vi det vinna:
Bringa till världsmakt dig upp eller dö!
Nu blef det ett starkt hurrande och kung Carl, hvilken i
sitt tält hört orden i sången, mumlade:
— Ja, till världsmakt vill jag höja Sverige! Stormakt är
det nu. Men när jag väl lagt Ryssland och Polen till mina
fotter, då skall Sverige vara icke blott en stormakt, utan äfven
en världsmakt.
Han släppte kartan, som rullade hop sig af sig själf på
bordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free