Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL XII OCH AURORA KONIGSMARCK. 405
polska kyrkans öfverhufvud, erkebiskopen af Gnesen, kardinal-
primus, ordförande i senaten, Michael Radziejowsky.
Denne mäktige man blef verkligen af moraliska skäl Carl
XILs bundsförvandt och att ärkebiskopen-kardinalen var främ-
mande för alla politiska intriger, visade sig sedermera.
Radziejowsky föraktade konung August för dennes lätt-
sinniga karaktär och han misstrodde honom djupt samt kunde
för den skull icke hysa vänskap för honom. Det behöfver ej
sägas, att kung August â sin sida icke satte stort värde på
ärkebiskopen under dylika omständigheter, och spänningen dem
emellan bragtes till sin spets, då ärkebiskopen, hvilken var en
kyrkofurste med stor makt äfven i fråga om världsliga ting,
icke drog i betänkande att för att vinna framgång åt sina
fredsplaner erbjuda Sverige ett polskt landområde.
Men ärkebiskopen ville icke störta kung August, ehuru
han var dennes personlige ovän. — Konung Augusts parti var
svagt och Polen skulle ha haft svårt att få en ny konung, om
den dåvarande störtades, det insåg Radziejowsky. Men han
ville, att konungens makt skulle inskränkas; och den sluge
prästen tyckte sig i kung Carl ha ett lämpligt redskap för att
vinna detta mål. — Denna på slughet byggda plan kunde salig
kungen icke genomskåda.
På sin sida hade nu emellertid kung Carl ett stort parti,
hvars främsta män voro erkebiskop Radziejowsky, prins Sobie-
ski, kronfältherren Jablonowski och dennes måg generalen af
Storpolen Rafaël Leczinski.
Med stöd af dessa krafter trodde sig nu kung Carl med
lätthet kunna störta konung August och han fröjdade sig åt
att kunna upprätta ett starkt Polen, hvilket genom fasta vän-
skapsband skulle bli förenadt med Sverige — och sedan, godt
folk, skulle allt ryssen få svårt, om han vidare ville visa
klorna; ty såväl Polen som Sverige hade all möjlig ’anledning
att vara på sin vakt mot denne mäktige granne.
Ärkebiskopen kunde emellertid på inga vilkor gå in på
att vara med om konung Augusts afsättning och han skref
till kung Carl samt varnade honom för att tränga in i Polen,
alldenstund det ju ej var mot Polen, som kung Carl förde
krig, utan mot konung August personligen. Och sedan denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
