- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
442

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442 CAROLINENS MINNEN.
garen eller sätta den tillbaka på brickan, innan kejsaren märkte
situationen.
— Hvad nu, utropade tsaren och raglade emot Mensjjkow
samt ryckte pokalen ur hans hand, så att vinet yrde omkring
densamma på mattan och på de kringstående personerna, hvilka
nu alla förstodo, att ett fasaväckande uppträde var nära att
utbryta.
— Hvad nu, utropade tsaren. Vågar du undanrycka din
kejsare det vin, som denna förtrollande Hebe bjuder honom
under ett knäfall.
— Eders majestät värdes nådigst–––––- började furst
Mensjikow. Men kejsaren afbröt hans ursäkter på ett radikalt
sätt. Han kastade pokalen med det däri kvarvarande vinet
midt i pannan på fursten med sådan kraft, att Mensjikow med-
vetslös tumlade omhull på mattan.
Detta utbrott tjänade endast till att i full låga tända tsa-
rens fruktade ölsinne.
Under gräsliga svordomar och kötteder kastade sig käj-
saren öfver de dyrbara möblerna och slungade dem in bland
diplomaterna, hvilka under ångest retirerade ut ur det ena ge-
maket efter det andra oeh slutligen skyndade utför trappan och
ut genom porten, utanför hvilken kejsarens lifvakt och fackel-
bärare stodo väntande på Hans majestät, under det att massor
utaf folk, som oaktadt den sena timmen på dygnet voro samlade
utanför hotellet, skränade:
— Lefve tsar Peter, vår far!
* *

*


När alla gästerna på detta sätt voro utmotade ur Katari-
nas palats, kastade kejsaren sig utmattad ned på en taburett,
som blifvit skonad undan förstörelsen, samt sjönk i en orolig
dvala, hvilken dock ej var djupare, än att han såg den listiga
Katarina, som försiktigt hållit sig bakom ryggen på tsaren un-
der hans vildsinta uppträdande. — Hon fyllde nu en ny pokal
— denna gång med en svalkande dryck — samt bjöd Hans
majestät densamma knäböjande och under det att ett himmelskt
leende krusade hennes mun.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free