Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
494 CAROLINENS MINNEN.
fursten, till Borgias glädje, Camillos uppsökande och fängs-
lande.
Femte akten afslöjade Borgia, hvilken till sist blef kastad
i fängelse i stället för Camillo, som blef fri.
Vi vilja höra de sista orden i pjesen.
Fursten, Laura och Borgia äro församlade i ett af slottets
gemak, då Flavio kommer in och ropar:
— Förräderi, min furste, förräderi!
Fursten:
Hvad! De upproriske redan i vapen? Våld mot våld, mina
vänner! (Till Borgia): Flyg till fängelset och börja med för-
rädaren Camillos död!
(Borgia vill skynda bort.)
Flavio (håller honom kvar):
Stanna, vilddjur!
Fursten:
Hvad hör jag?
(Borgia vill slita sig lös men rår ej på Flavio.)
Flavio:
Ar då ditt hat ej mättadt, innan du mördat den oskyldige,
som du bringat i bojor?
Fursten (bestört):
Flavio !
Flavio:
Här min furste ! Här är förrädaren ! Här är den man, som
närts i ert eget sköte! Den redliges förföljare, som ej fann
något bofstreck för stort för att mätta sin arghet. — Min Ca-
millo!— O, hvilken tacksägelse är jag ej skyldig himlen–––
Borgia (med tillkämpad köld):
I sätten mig i förundran genom edra fabler, signor!
Fursten (till Borgia):
Gif Gud och din furste äran och tala sanning.
Borgia:
Mina gärningar må tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
