Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614 CAROLINENS MINNEN.
ens vördig prosten från predikstolen, tala så vackert. — Han
frågade henne, om hon ville blifva hans, på hvilken fråga
hon med glädje svarade ja. Men i detsamma kom ett otäckt
troll in i salen och började brumma och hovera sig, så att
Elna kände sig riktigt illa till mods. Ynglingen drog då en
silfvervärja och störtade mot trollet, som emellertid var all-
deles osårbart och hvilket i stället fångade ynglingen i sina
klor, stampade i golfvet och befallde flera ohyggligt grinande
trollpackor, som på hans kallelse kommo in, att kasta yng-
lingen i slottets djupaste hvalf och belägga honom med bojor.
De lydde.
Elna grät; men trollet gick fram till henne och befallde
henne, att hon skulle blifva dess maka. — Med afsky vände
hon då sig ifrån trollet, — Men detta sade då till henne:
— Jaså, du vill inte bli min hustru, du! Nå, då vet jag
bot. Jag skall söfva dig i trollsömn och när du en gång
vaknar upp från den sömnen, skall du vara förvandlad till en
sådan där anskrämlig trollpacka, af hvilka du sett flera helt
nyss.
Elna ville be om försköning ; men i detsamma sade trollet,,
som inte ville höra på henne:
— Sof!
Hon kände då, att krafterna öfvergåfvo henne och hon
föll ned på en guldsoffa och somnade. Men hon sof med
öppna ögon och såg jämt en trollpacka som vakade öfver
henne. Hon hörde äfven allt, hvad som försiggick; men hon
kunde inte röra sig. Hon hörde, hur ynglingen, som var
fängslad i hvalfvet under den guldsal, i hvilken hon låg,
ryckte i sina fjättrar för att komma loss och hon hörde äfven
trollpackor sjunga:
Blott ungersvens kyss
Förmår att dig väcka,
Men ungersven är smidd i bojor.
Hur länge Elna legat där på guldsoffan, det visste hon
inte.
En gång hörde hon ett förfärligt brak. Ynglingen hade
då lyckats slita sina bojor och han sprängde dörren till guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
