Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•620 CAROLINENS MINNEN.
Rehnsköld hade blifvit sårad, general Stackeiberg likaså,
närmare ett femtiotal officerare hade stupat och omkring ett-
tusen caroliner lågo döda nedanför de isbelagda vallarna. —
Då först öfvergaf konungen hoppet om att kunna taga fäst-
ningen och han befallde, att stormningen skulle upphöra.
Förbittrade svuro vi emellertid undergång åt de fördömda
ryssarne i den lilla fästningen och vi ville ännu en gång för-
söka att taga den. Men det behöfde vi inte; ty dagen efter
■denna stormning syntes en trumpetare med hvit flagga på
murkrönet. Han hade order af kommendanten att underhandla
och följden af denna underhandling blef, att Wiprek kapi-
tulerade och öppnade sina portar för oss arma satar, som voro
nästan ihjälfrusna.
Nu fingo vi hvila ut litet igen och vi fingo äfven goda
kvarter, det måste erkännas. Men kung Carls här hade nu
smält ihop på ett sätt, som kunde ingifva äfven den mest för-
hoppningsfulle farhågor och därtill berättigade farhågor för
framtiden. På sista tiden hade trupperna förlorat i numerär
omkring fyra tusen man. Det var ingen liten sak det.
Våra goda kvarter kittlade emellertid för mycket i ögonen
på fienden, för att vi skulle kunna få vara i fred. Litet då
och då började vi att oroas af ryska ströfkårer. Hufvud-
kvarteret ansattes snart och en följd däraf var, att det oupp-
hörligen måste byta plats och var framemot Mars månad upp-
slaget strax söder om staden Pultava.
Hade vi sörjt mycket öfver den stora mansspillan i våra
led, så fingo vi dock nu litet hugsvalelse ; ty femton tusen za-
porogiska kosacker under hetmannen Horondenkas befäl för-
enade sig vid sagda tid tack vare Mazeppas politik med den
svenska hären.
Emellertid blefvo de ryska ströfkårerna, som jagade kring
vårt läger och icke sällan oroade det, allt mer och mer stora
och fruktansvärda. De svenska officerarne insågo faran af att
vistas just i medelpunkten för dessa skarors operationer, hvar-
för Piper i spetsen för flere af generalerna infunno sig hos
konungen och bådo underdånigst, att han måtte draga sig
bakom Dnjepern och icke utsätta sina trupper för en mensk-
ligt att se, öfvermäktig fiendes godtycke i dessa trakter, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
