- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
641

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I NÖDEN PRÖFVAS VÄNNEN. 641
— Kommer han?
— Hvilken han, frågade Elsa och gjorde en knyck på
nacken.
— Kors, Lars på Hülfet vet jag.
•— Hvad bryr jag mig om Lars på Hülfet!
— Ah gör dig inte till, Elsa. Tror du inte, jag har sett,
hur I blängen på hvarandra, så att 1 kunnen äta upp hvar-
andra med ögonen.
— Du är odräglig, Sigurd, svarade Elsa; ty det var hennes
bror Sigurd, som på detta sätt trakasserade henne.
— Nej hör på henne då! Jag talar ju om Lars på
Hultet och nog vet jag, att du gärna vill höra talas om
honom, ha, ha, ha.
Elsa vände sig om och satte sin hand för hans mun.
— Bråka inte, ungar, sade Alf, deras far, som kom efter
dem och hann upp dem till följd af deras bråk, hvilket gjorde,
att de försinkat sig på vägen.
Vana att lyda hörsammade de båda syskonen genast be-
fallningen och så fortsatte de vägen som förut, Elsa först och
Sigurd efteråt.
Plötsligen började Elsa sjunga med sakta röst:
»Och flickan, hon går i dansen med röda gullband,
Det binder hon om allra kärastens hand.»
Nu skyndade Sigurd upp till henne igen, slog armen om
hennes lif och fortsatte den af henne påbörjade sången, under
det att de nästan dansade fram på landsvägen och drefvo upp
ett lätt dammoln:
»Ack, käraste du min flicka, bind inte så hårdt,
Jag ärnar visst icke att nu rymma bort.»
Och sedan sjöngo båda
«Och jungfrun hon lossar sakta på rödan gullband:
Så hastigt den gossen åt skogen då sprang.»
— Tänk om Lars på Hultet skulle springa, du.
— Så får han väl löpa då, sade hon likgiltigt.
— Ah gör dig inte till du, jag vet väl, jag, hvad du skulle
göra för miner då.
Carolinens minnen. 81

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free