Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
... till Sverige
Manga vindar har blast över Canadas tusenmilaprärier, sedan
Jacob Fahlstrôm och Michael Hedén en sen héstdag 1812 anlände
till Red Riverdalen i fôlje med skotska invandrare under ledning
av lord Thomas D. Selkirk. Tva ar senare kom en tredje svensk,
löjtnant Holt, tidigare officer i svenska flottan, men nu engagerad
som adjutant at guvernör Robert Semple, chef för Hudson Baybo-
lagets verksamhet i det ännu till större delen obebodda prärieomrà- |
det.
Femtio år senare möter vi andra svenska namn, men någon
nämnvärd emigration till Canada kom icke i gång förrän vid
sekelskiftet. De allra flesta var naturligtvis jordbrukare eller
landhungriga svenska industriarbetare, som här i Canada såg sina‘
drömmars uppfyllelse, en egen torva. Trots den bördiga jorden
blev det inga sötebrödsdagar för dessa vanligtvis utfattiga immi-
granter, men med okuvlig flit och beslutsamhet lades teg till teg
och efterhand nådde de en viss grad av välstånd. Tusen och åter
tusen hektar vildmark blev odlade bygder, kyrkor och skolor
uppfördes, samhällen bildades, och civilisationens gränser sträckte
sig allt längre mot norr och väster. Namn som Upsala, Ostersund,
Eriksdale, Smoland, Erickson, Stockholm, New Sweden, Westerose,
Calmar, Falun, Malmo, Lund och Mora berättar sina egna sagor
om grundlaggarnes ursprung, minnesgodhet och odlarflit.
Av Canadas omkring 100,000 invånare av svensk stam har
många blivit jorden trogna, under det andra sökt sig in till städerna,
Vancouver, Winnipeg, Edmonton, Calgary, Kenora, Fort Frances,
och andra.
På det världsliga området har Vasaorden av Amerika kanske
utfört det viktigaste arbetet. Denna organisation har loger spridda
över hela Canada. I många av dessa begagnas ännu uteslutande
svenska språket. Inom andra har man av omständigheternas makt
och med hänsyn till andra och tredje generationen övergått till
landets språk, men de behåller alltjämt den svenska karaktären
och bemödar sig om att på alla sätt bibehålla och förkovra svenska
kulturintresser.
Canadasvensken är stolt över sitt ursprung, lycklig över sitt
canadensiska medborgarskap och glad över att ha förmånen
tillhöra ett land, som ger både honom och hans efterkomman så
rika framtidslöften.
... Med kinder brynta av sol och år,
ett manligt följe emot mig går
på målfasta sulor i skogen.
och känner ett tryck av en valkig hand,
som härdats vid yxan och plogen...
Jag lyssnar till stegen vid morgonens rand
yh
Vr
Li
>
Suomeen...
Kun lyhyen kirjoituksen puitteissa on vaikeata laajemmalti
tutkia Canadan suomalaisten kulttuuritoimintaa, niin rajoitun
tekemään pienen katsauksen vuotuisiin Canadan suomalaisten
laulu-, urheilu- ja osuustoimintajuhliin.
Canadan suomalaisista valtavasti suurin osa asuu Ontarion
maakunnassa, josta syystä nämä vuosittaiset juhlamme ovatkin
jo noin parin kymmenen vuoden ajan vietetty Ontariossa.
Nama vuotuiset juhlamme vietettiin ensi kerran vuonna 1940
Sudburyssa. Vuosi vuodelta ne ovat muodostuneet suuremmiksi
osanotoltaan ja arvokkaimmiksi ohjelmaltaan. Tuhannet suoma-
laiset saapuvat juhlille seuraamaan monien paikkakuntien kuorojen,
miesten, naisten ja varhaisnuorison voimistelujoukkueiden sekä
nais- ja miesurheilijain esityksiä ja saavutuksia.
Juhlamme ovat yhä enemmän alkaneet herättämään englan-
ninkielisenkin väestôn huomiota. Ensimmäiseksi tama ilmeni
suuremmassa määrin Torontossa pidettyjen juhlien aikana v.
1948. Miljoonakaupungin asukkaista olivat lukuisat suorastaan
hamméastyneita kun kuululle Canadian National Exhibition
alueelle, jossa vuosittain pidetään maailman suurimmat kansalliset
nayttelyt, kokoontui tuhansiin nouseva suomalainen yleis6 monine
kuoroineen, mainioine voimistelujoukkueineen ja muine esittäji-
neen viettämään laulavan kansan kaksipäiväistä juhlaa. Päiväleh-
det julkaisivat sivumäärin juhlasta kuvia ja selostuksia. Radiossa
kuultiin niista uutisia. Läsnä juhlissa oli littohallituksen, maakun-
tahallituksen sekä kaupunginhallinnon edustajat.
Taman kesan juhlat Sudburyssa luonnonihanalla Suomiran-
nalla olivat vieläpä suuremman huomion kohteena englanninkielisen
väestôn taholta.
Vuotuisten juhliensa kautta tahtoo Canadan suomalainen
väestô vanhasta kotimaastaan mukanaan tuomistaan kulttuuri-
saavutuksista antaa arvokkaimman osan perinn6ksi jälkeläisilleen
ja siten myôüskin yhteiseksi hyvaksi koko uudelle kotimaalleen,
Canadalle.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
