Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, . till Sverige
Med regelbundet återkommande
mellanrum får vi från våra lyssnare
förfrågningar om hur man skall kunna
förbättra mottagningen av program
på kortvåg och i manga fall fram-
håller lyssnaren i fråga att han eller
hon "bara har en vanlig radio”. Det
är emellertid en missuppfattning att
tro, att det skall behövas speciella
mottagare för att få goda resultat på
kortvåg. I det här programhäftet
skall vi försöka att så enkelt som
möjligt komma med några råd som,
om de följs, säkert skall förbättra
mottagningen för många av våra
lyssnare.
Antennen betyder för en radio-
mottagare mer än mångfalden av rör
och rattar, men den underskattas
ofta av den vanlige radiolyssnaren, som
ofta nöjer sig med ‘en stump slängd
på golvet”.
En ordentligt uppsatt antenn är
den avgörande faktorn, när det gäller
mottagningen på kortvåg. En fyrarörs-
mottagare med en god antenn är lika
bra, ja, i manga fall bättre än en
dyrbar specialmottagare med dalig an-
tenn. Antennen ar mottagarens
“hand”, som sträcker sig upp i
rymden för att infånga radiovagorna,
vilka i många fall är svaga efter att
ha trängt igenom tusentals kilometer
av världsrymden. Det finns många
olika slags antenner, och vi skall här
beröra den vanligaste typen — hori-
sontalantennen.
För att undvika störningar från
markytan bör antennen vara så högt
uppe som möjligt, och tio meters
höjd kan betraktas som minimum,
om man till fullo vill utnyttja anten-
nens möjligheter. En god antenn bör
vara mellan 15 och 30 meter lång och
uppspänd mellan två stolpar (eller
motsvarande) och skyddad med pors-
lin-eller glasisolatorer. Om man använ-
der ett träd för att fästa antennens
ena ände, är det radligt att ha en
fjäder vid trädet för att undvika för
stark påfrestning på antennen vid
14
blåst. Denna fjäder bör inte stå i
direktkontakt med antennen. Och så
till sist: sätt om môjligt upp an-
tennen långt fran kända stôrningskäl-
lor (järnvägar, elektriska motorer och
all slags elektrisk installation). Vi
kan också nämna att den bästa mot-
tagningen erhålles om antennen är
“riktad”, d.v.s. i sin längdriktning
riktad emot den punkt varifran radio-
vågorna sänds. Bilden pa denna sida
visar en enkel horisontalantenn. En
forbindelse till ett varmeelement eller
vattenledningsrür är vanligen till-
räcklig som jordledning, ett metallrér
nedslaget i marken är ocksa bra.
Det finns manga andra typer av
antenner für kortvåg, avsedda for mer
avancerade lyssnare och radioamaté-
rer.
De är ofta variationer av den s.k.
dipole-typen. Om alltså en lyssnare
har en radiomottagare av medelstor-
lek och en ordentligt installerad an-
tenn enligt ovan angivna regler,
torde mottagningen kunna ge mycket
goda resultat, om de atmosfäriska
förhållandena är gynnsamma. Om des-
sa är ogynnsamma, hjälper inte ens
den bästa radioutrustning. Men det
är en annan historia.
-—OIt ©
bey
. Glasisolator
. Askskydd
. Jordledning
SG D
1. Lasieristin
2. Ukkosjohdatin
3. Maajohto
(C)
me
Canada puhuu Suomeen!
Kuuntelijamme pyytavat meiltä
jatkuvasti neuvoja kuuntelumahdol-
lisuuksiensa parantamiseksi ja he
valittavat monasti omistavansa vain
“‘tavallisen radiovastaanottimen’”’. On
taysin erheellistä luulla, että lyhyt-
aaltolahetyksien kuuntelemiseen tar-
vittaisiin erikoisvastaanotin. Yri-
tamme tässä ohjelmavihkosessa ly-
hyesti antaa muutamia neuvoja, joi-
den toivomme olevan hyédyksi kuun-
telijoillemme.
Antenni merkitsee radiokuuntelus-
sa enemmän kuin vastaanottimen put-
kien lukumäärä, vaikka monet radio-
kuuntelijat vaheksyvatkin tietämät-
tään sen arvoa kayttaen usein anten-
nina vain lattialle heitettyä johdon
pätkää. Kunnollisesti asennettu an-
tenni on tärkein tekija lyhytaalto-
kuuntelussa. Hyvällä antennilla va-
rustettu neliputkinen vastaanotin on
yhta hyvä, monasti parempikin kuin
kallis erikoisvastaanotin, jossa on
huono antenni. Antenni on ikäänkuin
vastaanottimen kasi, joka ojentautuu
avaruuteen pyydystämään radioaal-
toja, jotka useinkin ovat jo heiken-
tyneet vaellettuaan tuhansia kilo-
PL
[dl fra)
ettan
i
ES
4 Cs +
’"u NG fd
Tate ht ty,
MU tea ale TRAD d
UETRY
sd
2 im
=
>
Fr ed
SS
H =
en
nn =
LE
ES
==
RE
=
=
AN
she
Sal
=
= =
=
a
kn
Le
vd
we
ote]
os as
(aor
aye
CE Lee ön
AUDI
rh
metrej4 maapallon toiselta. puolen. —
Antenneja on monenlaisia, mutta
selostamme tässä tavallisimman an-
tennityypin, tasoantennin. Ollakseen
maan häiriöpurin ulkopuolella antenni
on asennettava niin korkealle kuin
mahdollista. Kymmenen metrin kor-
keutta on pidettävä vähimmäismää-
rana, mikäli halutaan olla varmoja
sen tehosta. Hyvän antennin normaa-
lipituus on 15-30 metria. Se on
kiinnitetty kahden maston välin ja
eristetty posliini- tai lasieristimillä.
Jos käytetään kasvavaa puuta maston
asemesta antennin kiinnityskohtana,
useinkin on viisasta kiinnittaa jousi
kiunnitysvaijerin jatkoksi, jottei tuuli
puuta heiluttaessaan katkaisisi an-
tennia. Luonnollisestikaan jousi ei
saa olla antennin kanssa kosketuk-
sessa ja kiinnitysvaijerin on oltava
kyllin pitkä, jotta antenni ei olisi liian
lähellä esim. katonräystästä. Asenna
antennisi myös niin etäälle kuin mah-
dollista sellaisista häiriôtekijôistä kuin
esim. rautatie, sähkômoottorit ja kai-
kenlaiset muut sähkôkojeet. Voimme
lisaksi mainita, että parhaimmat
kuuntelutulokset saavutetaan, jos an-
tenni on “‘suunnattu’’. Tarkoitamme
tällä sitä, että antennin pituusakseli
on suunnattu siihen ilmansuuntaan,
josta radioaallot tulevat.
Kytkentä vesi- tai lämpôjohtoon
riittaa useimmiten maajohdoksi, mut-
ta maahantyônnetty metallitanko on
luonnollisestikin paras. Tehokkaam-
piakin antenneja lyhytaaltokuuntelua
varten on saatavissa, mutta niiden
asentaminen on jo ammattimiesten
tyôtä. Jos teillä, hyva kuuntelijamme
on keskikokoinen ja oikein asennetulla
antennilla varustettu radiovastaano-
tin, pitäisi kuuntelutuloksienne olla
cangen hyvat.
Canadan Radion lähetys Suomeen
alkaa joka sunnuntai klo 17.00 Suo-
men aikaa. Suomenkielinen osa kes-
tää 45 min. (17.00-17.45), jonka
jälkeen valitt6mAsti on ruotsinkielinen
osa (17.45-18.00). Asemat ovat:
CHING 16,84 m., 17,82 me/s ja CKCX
TORSK 15,19) mec/s:
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
