Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska folket, snarare som ett medium, genom hvilket
båda nationerna s^ter skulle mötas.
Från Norge hade inbjudning utgått 1839 till det
första nordiska naturforskaremötet, som hölls i Göteborg,
och som sedan 1840 följdes af ett annat i Köpenhamn
och 1842 af ett tredje i Stockholm, vid hvilket tillfälle
Geijer skref sin »skål för Nordens vetenskapliga förening»,
hvari han, som det tyckes ganska oberörd af den då i
Sydsverige i full låga stående skandinavismen, i mera
allmänna ordalag yttrar:
Må forna öden skilt oss It
Och än vi skilda bli!
I andans kraft, pa sannings stråt,
Dock bröder äro vi.
Äfven Nybom hade till detta möte skrifvit en dikt,
i jämförelse med hans senare öfver samma ämne något
matt; man hör och ser, att hans eldiga själ ännu ej
hänförts af den skandinaviska tanken. Detta skulle
först ske senare och då med så mycket större glöd.
Men äfven dessa mötens största betydelse var den,
att Nordens vetenskapsmän lärde personligen känna och
värdera hvarandra och fingo därigenom större intresse
för hvarandras vetenskapliga arbete, åsigter och skrifter.
Den ofvannämda Helgonabacksfästen i Lund blef
emellertid en märkedag i denna rörelses historia, ty det
var här den önskan uttalades, att man skulle söka få
upsaliensarne med som tredje parten i ynglingaförbundet:
då först skulle national vänskapen bli fullkomlig!
Ordalaget i den hälsning, som sändes till Upsala, är det
vanliga skandinaviska studentfästspråket: »I dag holde
Skandinaver Höjtid, i dag fejrer atter Aanden en af
sine skjönne Sejre, i dag sende Danmarks Studenter
Eder, I UpsalsönnerI den broderligste Hilsen,de
ind-byde Eder til at slutte Eder til Aands- og
Stamme-beslaegtedes haabopfyldte Phalanx.»
Hur var då stämningen för ett dylikt upprop i
Upsala?
Under det en ton af frimodig och ungdomlig
käckhet redan högt börjat ljuda såväl i Regensens gamla
inrökta »Stue» som under Lundagårds åldriga kastanjer
och ett slags friskt trots börjat här göra sig gällande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
