Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kasta sig midt in i bruset, han sjuder af lifslust. Den
bekantskap, han gjort med åtskilliga andra länders
skalder, som för längesedan brutit med alt både dröm- och
fantasilif och som gått ut att med sin sång ingripa i
det värkliga lifvets politiska och sociala händelser, har
kraftigt invärkat på honom; han vill nu förnämligast
kämpa, strida, slås, både bokstafligen och med
andens »nya vapen», han är med ett ord en
värklig-hetsskald, sådan vi i Sverige före honom knappast haft
någon.
Härmed är det spår af Zerrissenheit, som skönjes
i de första dikterna, borta. Det heter ej längre: »den
vida, kalla världen», från hvilken man längtar till
grafven, det heter:
Ack, hur vänligt världens vimmel,
Och hur präktig Herrans himmel.
I och med detsamma stadgas äfven och för alltid
hans religiösa åskådning. Några kristliga dikter i
egentlig mening finnas ej af Talis Qvalis. Han är ej den
man, som någonsin försjunker i ett religiöst beskådande
eller begrundande, han är den värksamma handlingens
man äfven på detta område. Men en religiös ton
genomgår mången af hans bästa dikter och får sitt mest
talande uttryck i dikten till Luther, en dikt, hvari hans
historiska och religiösa åskådning så att säga mötas.
Dessa båda äro för honom ej skilda; han ser
kristendomen historiskt, för så vidt som den för honom måste
intränga uti och på alla områden genomtränga det
värkliga lifvet. Kristendomen är ej för honom som för
Nybom »ett trons mysterium, som skall förbli för
världen doldt, dit intet öga tränger», såsom den senare säger
i sin dikt till Luther vid samma tillfälle, nämligen den
Luthersfäst, som firades både i Upsala och Lund d. 16
februari 1846. Mera innerlig än Nybom ser han på
kristendomen med praktisk blick; den skall vara gagn
och handling i den yttre världen; han har således mer
än Nybom uppfattning af kristendomen såsom en
kulturmakt. Därför är just Luther hans man, en kristen
stridsman, en »det fria ordets» hjälte, ty: »hvar en tanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
