Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 19 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning (Europas slaler och slafveriet) - 3. Slafveriet å San Domingo; negerupproret därstädes 1790; republiken Haiti; slafhandelns afskaffande i Danmark; i Sverge; Europas öfriga makter; »likkisteskadern»; visitationsrätten och dess följder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Detta var liktydigt med ett stadfästande af slafveriet, och mulatterna funno
sig djupt besvikna.

En af dem, Vincent Ogé, återvände till San Domingo och underrättade
guvernören, att han ämnade gripa till vapen i spetsen för mulatterna, i fall ej hänsyn
toges till deras berättigade fordringar.

En resning uppstod äfven, men besegrades, och Ogé flydde till spanska San
Domingo. Han blef dock utlämnad samt dömd till stegel och hjul.

Underrättelsen härom kom emot plantageägarnes önskan till Paris, och
nationalförsamlingen beslöt då, att »alla de i franska besittningarna varande, från fria
föräldrar härstammande färgade skulle åtnjuta alla en fransk medborgares
rättigheter».

Toussaint l’Ouverture.

I augusti samma år utbröt ett negeruppror i norra delen af ön; mulatterna
slöto sig till de svarte, och upproret spred sig allt mera. De af negrerna föröfvade
grymheterna betalades med samma mynt af de hvite. Nationalförsamlingen i Paris,
som fruktade att förlora kolonien, återtog det nyss utfärdade beslutet.
Regeringens sändebud råkade emellertid i tvist med guvernören och kallade de
upproriske negrerna till hjälp. De hvite i Cape François blefvo nedgjorda, och största
delen af staden uppbrändes.

Då erbjödo plantageägarne herraväldet öfver ön åt England, som ditsände
trupper. Men dessa hade att kämpa både mot republikens soldater och negrerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>