Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 1. Slafveriets införande i Amerika 1G20; aristokratemigranter i Virginien; slafpatroner, hvita tjänare och negrer; Virginiens slaflagar; slafveriet uppmuntradt af England; slafveriet i Syd-Karolina; skillnaden mellan Söderns slafpatroner och Nordens farmare; slafveriet en klimatfråga; Syd-Karolinas slaflagar; det engelsk-amerikanska slafveriet grymmare än hos någon annan nation; Georgien; Maryland; Delaware; Pennsylvanien; New Jersey; Massachusetts; slafveriet en mild form i Nya England; första rösterna mot slafveriet; Thomas Jefferson; slafveriet och själfständighetsförklaringen; John Adams; Washington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THOMAS JEFFERSON.
41
af de tretton förenade kolonierna*. Under kriget hindrade de britiska kryssarne
all sådan import, men sedan oberoendet blifvit vunnet, afgjordes frågan på egen
hand af de olika staternas myndigheter. I de flesta stater blef slafhandeln
förbjuden, men bedrefs dock af fartyg från Nya England, och i sydstaterna var den
alltjämt fullt laglig.
Själf var Jefferson emot slafveriet ur alla synpunkter och önskade dess
afskaffande. Från sin tidigare ungdom arbetade han härför i sin fadernestat
Virginien; han försökte, ehuru förgäfves, genomdrifva ett lagförslag, som gaf slafagarne
rättighet att frigifva sina slafvar; han sökte äfven genomdrifva en akt, som
stadgade, att alla efter en viss dag födda slafbarn skulle vara fria. Förgäfves, som
sagdt, och det egendomliga förhållande uppstod, att hans egna barn, hvilkas mödrar
voro slafvinnor, voro slafvar för lifstid, medan deras fader var Förenta Staternas
president!
Thomas Jefferson.
I sina *Notes ön Virginia» skildrar han slafveriets fördärfvande inflytande
på slafägarne själfva, och han förutsäger, att den tid skall komma, i hvilken en
konflikt skall uppstå mellan slafveri och frihet, och >den Allsmäktige har ingen
egenskap, som kan stå på vår sida i en sådan konflikt–jag bäfvar för mitt
land, när jag tänker på, att Gud är rättvis».
John Adams förklarade likaledes sin afsky för slafveriet och önskade, att
alla »tillåtliga mått och steg för dess afskaffande skulle tagas».
Washington däremot var mera objektiv, ehuru han visserligen kort före sin död gaf
friheten åt alla sina slafvar. En af Förenta Staternas mest geniale män och störste
talare, negersakens varme vän, Theodor Parker, har dock klandrat honom för
denna hans objektivitet: »Hade Washington, den store och lycklige generalen,
konventets president, på hvilken nationens ögon voro fasta, sagt till denna korpo-
C. Bååth’Holmberg, Negerslafveriet. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
