Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 1. Slafveriets införande i Amerika 1G20; aristokratemigranter i Virginien; slafpatroner, hvita tjänare och negrer; Virginiens slaflagar; slafveriet uppmuntradt af England; slafveriet i Syd-Karolina; skillnaden mellan Söderns slafpatroner och Nordens farmare; slafveriet en klimatfråga; Syd-Karolinas slaflagar; det engelsk-amerikanska slafveriet grymmare än hos någon annan nation; Georgien; Maryland; Delaware; Pennsylvanien; New Jersey; Massachusetts; slafveriet en mild form i Nya England; första rösterna mot slafveriet; Thomas Jefferson; slafveriet och själfständighetsförklaringen; John Adams; Washington - 2. Slafemancipationen i nordstaterna; första kongressen 1787; partigruppering: demokrater och republikaner; makten från början i Söderns händer; Nordens första eftergifter; första slafpetitionen och Benjamin Franklin 1790; Söderns vrede; rädsla för »frihetsnegrerna» från San Domingo; fientlighet mot republiken Haiti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ration: ’låtom det icke finnas slafvar i Förenta Statema’, så hade där icke funnits
några i dag. Vi skulle kanske hafva förlorat den trätgiriga torysystern Karolina,
men vi skulle hafva vunnit millioner frie män. Men Washington teg» *.
Det torde ligga sanning häri, ty det kan ej betvifias, att det amerikanska
folket vid tiden för själfständighetsförklaringen, då Englands öfvervälde var slut och
»Förenta Staterna» inträdde i världshistorien, var ganska gynnsamt stämdt för ett
upphäfvande framför allt af slafhandeln och delvis äfven slafveriet.
2.
En författare har indelat Förenta Staternas historia i två perioder: den första
»idéernas utan bomull», den andra »bomullens utan idéer».
Det var de idéer, som gåfvo sig tillkänna i själfständighetsförklaringens
första ord, hvilka i själfva verket behärskade de flesta staternas befolkning under
denna tid.
Midt under pågående krig frigjorde Massachusetts sina slafvar för alltid med
den förklaringen, att »alla människor äro födda till frihet och jämlikhet». Samma
år antog Pennsylvanien en akt, genom hvilken slafinförseln förbjöds och slafvarne
frigjordes — dock »utan att erhålla rättighet att rösta eller inväljas i offentligt
ämbete». Ar 1784 följde New Hampshire, Rhode Island och Konnektikut; något
senare slöto sig Newyork och New Jersey till fristaterna.
Samma år, som konstitutionen antogs, alltså 1787, bildades också i
Pennsylvanien det första »sällskapet till slafvarnes frigörelse». Dess förste president var
Benjamin Franklin. Liknande sällskap eller föreningar stiftades ungefar
samtidigt i de öfriga fristaterna, och det var män med stora namn i Förenta Staternas
häfder, män sådana som John Jay och Alexander Hamilton, hvilka med sitt
inflytande stödde dem.
Den tapperhet, hvarmed de negerregementen utmärkt sig, som deltagit i
frihetskriget, bidrog äfven att stämma den allmänna meningen gynnsamt för den
svarta rasen. Afrikas söner hade kämpat sida vid sida med sina hvita landsmän
vid Bunkers Hill och Red Bank, i slaget på Rbode Island samt vid stormningen
af fort Griswold, och det sades sedan om dem i kongressen, »att inga tapprare
män mötte någonsin en fiende i striden».
Man skulle därför kunna föreställa sig, att Förenta Staternas konstitutionT
antagen just vid denna tid, skulle rönt intryck af denna humana frihetsrörelse.
Den första kongressen samlades ofvannämda år i Philadelphia för att åväga*
bringa en »närmare sammanslutning» mellan dessa tretton hvarandra inbördes så
olika stater, med så skilda och rent af stridiga intressen. Från början uppstodo
också allvarliga svårigheter, som lätt kunnat komma den nyfödda amerikanska
republiken att dö i sin begynnelse.
Det var redan nu motsatsen mellan frihet och slafveri, som väckte splittring*
i det de sju norra staterna hyllade den förra, medan en liten, men mäktig minoritet
* Theodor Parkers Samlade skrifter, 10 del., sid. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
