Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 60 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 4. Köpet af Louisiana 1803; den afrikanska slafhandelns afskaffande 1808; uppblomstrandet af den inhemska; negerdrifter och negermarknader; slafafvelsplantager, tolererade af regeringen; freden i Gent 1814; konflikt med seminolerna 1816; annektionen af Florida 1816; »Missouristriden» och »Missourikompromissen» 1818—20; »Amerikanska kolonisationssällskapets och Liberia 1817; Liberiaplanernas rätta syfte icke negrernas bästa; hatet mot den fria färgade befolkningen; de fria färgades protest; Channings, Websters, Garrisons protester mot Liberia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

England aldrig skulle hafva samtyckt till ett fredsfördrag, som fordrade utlämnandet
af personer, hvilka sökt dess skydd.

Amerikanska regeringen sökte taga skadan igen å annat håll.

Under en lång följd af år hade bittra gränsstrider ägt rum mellan Georgien
och Florida. Slafvar, som från Syd-Karolina och Georgien under flera decennier
flytt till den då spanska provinsen, hade här funnit skydd och frihet, ingått
äktenskap med indianerna och bildat en särskild ras — seminolerna — hvilken af
spanska regeringen behandlats såsom fria undersåtar och tillerkänts lika rättigheter
med de hvita och indianerna.

Från Bermuda.

Seminolerna bosatte sig i landets fruktbaraste trakter, lefde i relativt
välstånd och upptogo vänligt bland sig hvarje slaf, som lyckats fly öfver gränsen.

Detta var naturligtvis Söderns slafägare en obehaglig tagg i skinnet, ty intet
år gick, utan att en ansenlig mängd flyktingar lyckades undkomma till detta fria
spanska land. Och så länge det fanns seminoler i Florida och så länge Florida
tillhörde Spanien, så länge skulle Georgiens negrer finna skydd hos sina
blodsförvanter.

Annektionen af Florida var därför sedan länge slafstaternas högsta önskan,
och redan 1811 fattades i kongressen ett hemligt beslut, som åt presidenten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>