Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 4. Köpet af Louisiana 1803; den afrikanska slafhandelns afskaffande 1808; uppblomstrandet af den inhemska; negerdrifter och negermarknader; slafafvelsplantager, tolererade af regeringen; freden i Gent 1814; konflikt med seminolerna 1816; annektionen af Florida 1816; »Missouristriden» och »Missourikompromissen» 1818—20; »Amerikanska kolonisationssällskapets och Liberia 1817; Liberiaplanernas rätta syfte icke negrernas bästa; hatet mot den fria färgade befolkningen; de fria färgades protest; Channings, Websters, Garrisons protester mot Liberia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppdrog att sätta sig i besittning af detta land, på fredligt vis, om han kunde träffa
öfverenskommelse med vederbörande lokala myndigheter, men med våld, i fall
någon europeisk makt skulle göra samma försök.
»General» Matthews, en georgisk slafägare, lade utan vidare beslag på ön
Amelia Island. Spanska regeringen besvärade sig häröfver, och inkräktarne måste
draga sig tillbaka. Georgien började då krig på egen hand och sände en
beväpnad styrka in i Florida med uppdrag att utrota seminolerna och med våld
återtaga de flyktingar, som indianerna ej ville utlämna. Några städer blefvo också
uppbrända och sädesfält förstörda, men expeditionen måste dock återvända utan
att hafva vare sig eröfrat Florida, utrotat seminolerna eller fångat flyktingarne.
Tilläggas bör, att alla dessa excesser ägde rum, under det unionen var i
djupaste fred med Spanien.
Först efter freden med England 1815 fästes åter uppmärksamheten vid de
till Florida undanflydda slafvarne. Under kriget hade den engelske öfversten
Nichols vid Appalachicola — ungefär 100 eng. mil från Georgiens gräns —
uppfört ett fort, som han sedermera åter utrymt och öfverlämnat åt seminolerna.
De militära myndigheterna i Förenta Staterna voro emellertid lika gynnsamt
stämda mot slafpatronerna som regeringen. År 1816 befallde högste befälhafvaren,
general Andrew Jackson — den blifvande presidenten — en af sina generaler att
spränga fortet i luften och återsända »de stulna negrerna» till deras ägare. En
större styrka tågade öfver gränsen och anföll fortet, till hvilket den omgifvande
befolkningen flyktat — omkring 300 personer, af hvilka många voro kvinnor och
barn. Efter en kort kanonad sprängdes fortet i luften, och allra största delen af
de däri varande dödades. De få öfverlefvande sändes till slafpatroner i Georgien,
hvilkas förfäder för flera generationer sedan gjort anspråk på att hafva ägt dessa
negrers förfäder!
När sedermera Henry Clay och andra senatorer beklagade detta olagliga
öfverfall såsom fientligt mot Spanien, höjdes ingen fördömande röst mot de
grymheter, som blifvit begångna mot dessa försvarslösa svarte och de indianer, som
delade deras öde.
Så helt och hållet hade nationen förgätit rättvisans och humanitetens
fordringar.
Men nya förföljelser väntade negerflyktingarne. På anstiftan af John Calhoun,
som då var krigsminister, ingicks ett fördrag med seminolerna, hvilka förbundo
sig att utlämna alla flyktingar och icke göra anspråk på den jord dessa
förvärfvat.
Sålunda togo hvite män i besittning allt det land, som de landsflyktiga under
åratal odlat, och alla dessa blefvo nödsakade att fly undan till träsken eller skogarnas
gömslen. Samvetslösa, grymma slafägare genomströfvade landet och grepo ej
endast alla verkligen undanflydda slafvar, utan hvarje neger de funno, under
förevändning att lagen påbjöd, det hvarje svart man vore slaf, till dess han kunde
bevisa, att han vore fri! Fullkomlig despotism rådde. Till slut blefvo
seminolerna oroliga och det såg ut, som om krig åter skulle utbryta.
Då afslöt John Quincy Adams, Förenta Staternas d. v. statsminister, ett
fördrag med Spaniens fullmäktige, enligt hvilket Florida för en summa af fem millioner
skulle afträdas till Förenta Staterna, och Spaniens konung underskref fördraget.
En stor mängd plantageägare drefvo strax därefter sina slafhjordar in i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
