Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 1. Antislafverirörelsen; Benjamin Lundy; William Lloyd Garrison; »the Liberator» 1831; fordran på slafveriets omedelbara upphäfvande; Garrisons kraftiga uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Whittier, att göra detta. Efter sju veckors inspärrning blef Garrison åter fri.
Han var nu en af slafpartiet lika hatad som fruktad man.
Under hans fängelsetid hade en liknande förföljelse satts i gång mot Lundy,
som till slut sväfvade i verklig lifsfara. Han hade blifvit tvungen att flytta sin
tidning till Washington. Här slöt han sig tillsammans med John G. Whittier,
och utgaf sin tidning under namn af »The Pennsylvania Freeman». Hans kraft
var emellertid bruten — han hade aldrig varit en till hälsan stark man — och han
dog år 1839, 51 år gammal, kämpande för sin sak in i det sista.
Under åren 1820—1830 hade han för denna saks skull rest 25,000 mil, däraf
5,000 tiir fots, besökt nitton stater och gjort två resor till Haiti. Han hade gjort
resor till Kanada, Texas och Mexiko. Ensam, ofta till fots, hade han kämpat mot
trötthet, hunger och faror, mot vinterns snö och frost, sommarens regnskurar och
brännande sol, osunda trakters miasmer och träskluft, alltid sträfvande efter att
uppnå det stora mål, åt hvilket han ägnat sitt lif.
Garrison beslöt nu att från Boston, Nya Englands hufvudstad, genom en ny
tidning, *The Liberator*, tala till sina landsmäns samvete.
. Boston var vid denna tid nästan uteslutande en »bomullsstad»;
bomullsafTä-rerna hade nått jättelika dimensioner; bomullsfabriker funnos öfverallt,
sysselsättande en oändlig mängd arbetare, män, kvinnor och barn. Härigenom bereddes
ständig afsättning af omnejdens landtman na produkter. Bomullshandeln ansågs,
kort sagdt, för hufvudkällan till Nya Englands välstånd, och folket greps af oro,
så fort något tycktes hota att störa denna vinstgifvande handel.
Det var en allmän öfvertygelse, att bomullen endast kunde odlas medelst
slafarbete. Och uppträdandet af »The Liberator» väckte därför en storm i alla
dessa bom ullsintressen.
Söderns plantageägare skrefvo till sina affärsvänner i Norden och
protesterade mot ett sådant blad, som skulle komma att mana slafvarne till uppror och
dränka Södern i blod. Nordens köpmän å sin sida höjde ett vredesrop mot alla
abolitionister såsom en liga af konspiratörer. Prässen var dessa penningfurstars
villige tjänare och blåste i sina stridslurar. Kyrkorna varnade emot dem pch deras
nya skandalblad — de rika köpmännen sutto ju på de främsta bänkarna i kyrkan
och betalde frikostiga bidrag till missionssällskap och andra välgörande inrättningar.
Icke en af dem, »som makten hade», räckte Garrison en hjälpsam hand, icke
en enda gaf honom ett stödjande ord — hotelser och hat mötte honom öfverallt.
Under dessa mörka framtidsutsikter såg »Befriaren», The Liberator, ljuset;
i januari 1831 utkom dess första nummer, och intill slafveriets sista dag fortfor
den att hvarje vecka oförfäradt kämpa mot detta, kämpa för det som är en
hörnsten i den kristna religionen och utan hvilken denna vore ett hån och en
förnedring. Tiden var kommen att predika de fångnes befrielse och spränga
fängelsernas portar. Garrison var den man, som skulle göra det.
I sitt första nummer framlägger han skälet, hvarför han just utgaf sin
tidning från Nya Englands främsta stad; det var ej endast därför, att han här funnit
mera frusen mark, mera bitterhet och själfviskhet än till och med bland slafägarne
själfva; icke endast därför.
»Jag hade äfven beslutat att inför nationens ögon höja frihetens standar just
invid Bunkers Hill och frihetens födelseplats. Detta standar är nu utveckladt; och
länge må det vaja, oskadadt af tidens förstörelsemakt eller en rasande fiendes kast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
