Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 71 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 1. Antislafverirörelsen; Benjamin Lundy; William Lloyd Garrison; »the Liberator» 1831; fordran på slafveriets omedelbara upphäfvande; Garrisons kraftiga uppträdande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kastspjut — ja, till dess hvarje boja är bruten och hvarje människa fri! Må Söderns
förtryckare darra — må deras hemliga medbrottslingar darra — må deras försvarare
i Norden darra — må hvarje fiende till de förföljde svarte darra!»

En af hans vänner bad honom försöka vara mera moderat, mera försiktig,
ej bara eld och låga. »Broder», svarade Garrison, »jag behöfver väl vara eld och
låga, ty rundt omkring mig har jag isberg att smälta.»

Med anledning af upprepade dylika förmaningar sade han i sin
hälsningsadress:

»Jag vet, att många stöta sig öfver mitt skarpa språk; men är det då ej
anledning nog att vara skarp? Jag vill vara lika sträng som sann och oåtkomlig
för kompromisser med rättvisan. I detta stycke önskar jag hvarken tala eller
skrifva moderat. Nej! Nej! Bed en man, hvars hus brinner, slå moderat alarm;
bed honom att på ett moderat sätt rycka sin hustru undan den, som vill våldföra
henne; bed modern att så småningom flytta sitt lilla barn ur elden, hvari det
fallit; men bed icke mig vara moderat i en sak som denna. Jag talar allvarligt
— jag vill tala öppet — jag vill icke urskulda — jag vill icke träda tillbaka en
enda tum — och jag vill bli hörd. Detta folks försoffning är nog att komma
en bildstod att springa ned från sin fotsten och att påskynda de dödas
uppståndelse!»

Vignett till The Liberator.

Så talade Garrison i sitt blads första nummer. Och dess vignett var kanske
än mera ägnad att mot honom resa en storm af hat. Å vignettens midt sågs
Kristus pekande på orden: »Jag är kommen att bryta förtryckarnes bojor!» Vid
hans fötter sågs en slaf, höjande mot honom sina fjättrade händer, samt en
slafägare, ur hvars knutna hand piskan fallit. Till höger om denna bild syntes en
slafmarknad, där »slafvar, hästar och annan boskap» voro till salu; till vänster
såg man en fri lycklig negerfamilj pekande bort mot triumfbågen, öfver hvilken
lästes: »frihet — emancipation».

Till måtto öfver tidningen hade Garrison tagit: »Vårt fosterland är världen;
våra landsmän äro hela människosläktet».

Sådan var den tidning, som denne frihetens kämpe började utgifva utan en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>