Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 2. Nat Turner 1831; slafägarnes vrede mot Garrison och hans »Liberator»; det första antislafverisällskapet; dess program; prästernas motstånd; abolitionistskrifter; John G. Whittier; Lydia Maria Child
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sommaren 1831 lade en oväntad tilldragelse denna Söderns dolda och
ingalunda ogrundade rädsla i öppen dag.
Ett negeruppror utbröt i Southampton i Virginien. Dess ledare var Nat
Tumer, en slaf af omkring 31 års ålder. Han trodde sig vara af Gud utsedd att
blifva sitt folks befriare; än mer, han trodde sig vara en Guds profet, ledd af
gudomliga ingifvelser. Han trodde sig höra röster i luften och se syner i skyarne;
på de nedfallna löfven i skogarne och i »rostfläckar» på sädesfältens ax trodde
han sig läsa förutsägelser om sin mission; sin bibel, som han bar vid sitt hjärta,
fann han full af profetior om det verk han skulle fullborda. I sin bekännelse
sade han: »Den 12 maj 1828 hörde jag ett stort buller i himlen och Guds ande
uppénbarade sig för mig och sade, att ormen hade lösslitit sig och att Kristus
nedlagt oket, som han burit för människornas synder samt att jag skulle taga det
och strida emot ormen, ty tiden var inne, då de främsta skulle blifva de yttersta
och de yttersta de främsta, och genom himlens tecken skulle det visas mig, när
jag skulle börja det stora verket; till dess detta tecken syntes, skulle jag icke låta
saken komma till någon människas kännedom». När tecknet, hvilket var en
solförmörkelse i februari 1831, visat sig, skulle han resa sig och nedgöra sina fiender».
Omedelbart efter detta tecken, förklarade han vidare, blef sigillet taget från
hans läppar, och han kungjorde för sina kamrater, hvilken uppgift som ålåge dem.
Dessa voro blott sex till antalet.
Den 4 juli var bestämd för resningen, men han var så upprörd öfver
företagets betydelse, att han blef sjuk, och tiden gick förbi.
»Då syntes tecknet åter», och han beslöt att handla.
Natten till den 21 augusti mördade han och hans sex följeslagar deras herre,
Joseph Travis, och hela hans familj. Därpå skaffade de sig vapen och hästar,
skyndade till nästa plantage, fingo många af dennas slafvar med sig och mördade
de hvite af hvad ålder och kön som helst. Så härjade de från plantage till
plantage, till dess 55 personer mördats. Deras eget antal var då omkring sextio.
Nu tågade skaran mot staden Jerusalem, där de trodde sig skola finna bössor
och vinna anhängare. Men innan den hann fram, anfölls den af två kårer
beväpnade hvite män, som snart besegrade och skingrade den. Inom 48 timmar
var upproret kufvadt.
Det återstod dock att fånga flyktingarne och straffa misstänkta svarte eller
till och med dem, som icke voro misstänkta, utan endast svarta. Turner, som
undsluppit till skogarne, jagades som ett vildt djur; hela befolkningen var, väl
beväpnad, på benen för att söka honom. Först efter sex veckor blef han upptäckt
och gripen, just som han kröp fram ur sitt gömsle under roten af en Tcullfallen fura.
Han fördes till Jerusalem, anklagades och öfverbevisades om mord samt hängdes.
Därefter greps hans hustru, en helt ung negerkvinna. Hon blef underkastad
grym tortyr för att förmås utlämna papper, hvilka sannolikt aldrig funnits; 17
andra negrer blefvo dessutom hängda. Men de icke officiella bestraffningarna voro
vida talrikare, och en mängd negrer blefvo torterade, brända, skjutna och
stympade. De dödades hufvuden blefvo uppsatta längs vägarne såsom varning för
andra slafvar.
Paniken varade dock mycket länge; vid minsta buller flydde familjerna från
sina hem för att rädda sig i skogarne, och förskräckelsen spred sig icke endast
öfver hela Virginien, utan grep äfven slafagarne i Kentucky, Georgien och Louisiana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
