Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 2. Nat Turner 1831; slafägarnes vrede mot Garrison och hans »Liberator»; det första antislafverisällskapet; dess program; prästernas motstånd; abolitionistskrifter; John G. Whittier; Lydia Maria Child
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ångesten var blandad med den djupaste förbittring emot Garrison; denne
kallades för mördare och upprorsstiftare, han beskylldes för att hafva direkt
uppmanat slafvarne till resning genom sin tidning, änskönt det bevisades, att denna
tidning ännu, efter några få månaders tillvaro, endast var mycket litet känd i
Virginien bland de hvite och alls icke af slafvarne.
Slafägarne började nu på allvar krig mot »The Liberator». En förening af
»högst respektabla män» i Kolumbia, Syd-Karolina, utlofvade en belöning af 1,500
dollars för gripandet af hvarje hvit person, som tog sig för att sprida Garrisons
tidning inom staten. Myndigheterna i Georgtown i distriktet Kolumbia förbjödo
hvarje fri färgad person att på posten prenumerera på »The Liberator»; straffet
för öfverträdelsen häraf var 20 dollars böter eller 30 dagars fängelse. Och staten
Georgien erbjöd sig att betala 5,000 dollars till den eller dem, som kunde arrestera
Garrison och bringa honom under åtal inför statens lagar.
![]() |
| Nat Turners gripande. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>